– Om kriget kommer eller om det händer en kris, till exempel ett terrordåd, vad händer då? Var sätter man staben och var ska kommunikatörerna sitta? Hur ska vi organisera oss så bra som möjligt?
Anna Sonesson är ombudsman på DIK och säger att det i första hand är myndigheter, regioner och kommuner som behöver göra planer för vilka av de anställda som ska krigsplaceras. Men även privatanställda kan komma ifråga om en myndighet anser att företaget behövs i totalförsvaret.
– Jag tror alla funderar på: gäller det här mig? Sedan vill man veta vad arbetsgivaren har rätt att göra, men också hur min vardag ska funka. Vad händer med min familj, vem hämtar på förskolan? säger Anna Sonesson.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB – som vägleder privata- och offentliga aktörer om krigsorganisation och krigsplacering – rekommenderar samverkan med de fackliga organisationerna. I den dialogen kan facket ha synpunkter på hur arbetsgivaren går tillväga med det praktiska genomförandet av krigsplaceringarna.
– Som vid alla omorganisationer ska arbetsgivaren kontakta oss. Men det är arbetsgivaren som gör bedömningen om vem som berörs, understryker Anna Sonesson.
”Man vill veta vad arbetsgivaren har rätt att göra, men också hur min vardag ska funka. Vad händer med min familj, vem hämtar på förskolan?”
Vid en fredstida krissituation gäller däremot de vanliga arbetstidsbestämmelserna enligt lokala och centrala kollektivavtal. Det kan också finnas särskilda krislägesavtal, som i så fall behöver aktiveras.
Men om kriget kommer, och regeringen beslutar om höjd beredskap och så kallad allmän tjänsteplikt, träder krigsplaceringen i kraft. Magasin K reder ut hur den fungerar:
1. I Sverige gäller totalförsvarsplikt
• Totalförsvarsplikten innebär i att alla i Sverige som är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.
• Det finns tre typer av totalförsvarsplikt: värnplikt i Försvarsmakten, civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om (som räddningstjänst, barnomsorg och sjukvård) samt allmän tjänsteplikt. Allmän tjänsteplikt innebär att man tjänstgör inom verksamheter som måste fungera även vid krigsfara och krig.
2. Krigsplacering vid allmän tjänsteplikt
• Att vara krigsplacerad innebär att en person är ianspråktagen av en organisation för att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder när regeringen beslutar om allmän tjänsteplikt.
• Tanken är att personen ska vara krigsplacerad i den verksamhet där personen gör störst nytta för totalförsvaret.
3. Arbetsgivaren beslutar om krigsplacering
• Arbetsgivaren kan när som helst under anställningen fatta beslut om krigsplacering, oavsett om det nämndes eller inte när personen anställdes.
• Arbetsgivaren måste ge den anställda som ska krigsplaceras ett skriftligt besked som också innehåller uppgift om inställelseplats.
• Både visstids- och tillsvidareanställda kan komma ifråga. Undantaget är de som redan är krigsplacerade som värnpliktiga eller civilpliktiga, eller som har ingått ett frivilligavtal med någon annan myndighet eller organisation.
4. Avser främst offentlig verksamhet
• Det finns inga uttryckliga författningskrav för företag att ta fram och bemanna krigsorganisationer. Detta får i stället göras utifrån frivilliga åtaganden efter samråd med myndigheter, exempelvis i syfte att kunna uppfylla avtal med den offentliga sektorn.
• Har regeringen beslutat om höjd beredskap har även personer som inte är krigsplacerade skyldighet att gå till jobbet. Dessa medarbetare kan, om det råder särskilda skäl, däremot anvisas andra arbetsplatser än sina ordinarie, vilket är något som regeringen eller en annan myndighet, som Arbetsförmedlingen, beslutar om.
5. Barnen i vanliga omsorgen
• Vid höjd beredskap är utgångspunkten att krigsplacerade föräldrar ska tjänstgöra och att barnomsorg ska skötas av förskola och skola. Kommunen ska sträva efter att erbjuda barnomsorg under all den tid som det behövs.
• Om barnomsorgen av någon anledning inte kan lösas så är det den förälder som har arbetsuppgifter och kompetens som kan anses som mest viktiga för totalförsvaret som ska arbeta.
• I händelse av höjd beredskap har man fortfarande rätt att vara föräldraledig.
6. Det gäller i fredstid
• Krigsplaceringen är en planeringsåtgärd och upphör vid avslutad anställning. Om regeringen har beslutat om höjd beredskap och om allmän tjänsteplikt har man däremot inte rätt att sluta sin anställning.
• Det finns ingen lag som säger att den anställda i fredstid måste delta i förberedande övningar. Däremot konstaterar MSB att det är en del av den kompetensutveckling man som anställd behöver för att kunna utföra sitt arbete.
Källor: MSB, Arbetsgivarverket
