– Vi ser att regionerna verkligen gjort allt som man kan. Det är ingen som minskar på sina regionala medel in i kultursamverkansmodellen, utan jag tycker man har kraftsamlat. Så i samverkansanda har vi försökt möta det, med de resurser vi har, säger Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin.
Det var i dagarna som Kulturrådets styrelse beslutade om årets bidrag till regionerna inom kultursamverkansmodellen, som i år landar på cirka 1,5 miljarder kronor i statliga pengar.
Men det finns en skillnad. Tidigare år har det alltid skett en uppräkning från statens sida – som legat på mellan en och två procent – och den uppräkningen har regeringen nu tagit bort. För de kommande tre åren skjuter regeringen i stället till en kompensation, som för 2024 ligger på 20 miljoner kronor.
Samtidigt har Kulturrådet, likt flera andra delar av statsförvaltningen, 1 procents sparbeting i år. Det innebär att det bara blev 2,3 miljoner kronor kvar av regeringens kompensation när den besparingen gjorts. I det här läget valde Kulturrådets styrelse att flytta pengar från de regionala utvecklingsmedlen, som ligger inom samma anslagspost och som är avsedda för tillfälliga satsningar på kultur, till de årliga verksamhetsbidragen.
– Vi gjorde bedömningen att det var viktigare att möta regionerna i den långsiktiga finansieringen av regional kulturverksamhet än att starta nya projekt, säger Kajsa Ravin.
Totalt kommer Kulturrådet förstärka bidragen till regionerna med 14,5 miljoner kronor, vilket inkluderar en uppräkning om 0,9 procent per region samt särskilda prioriteringar. En uppräkning som alltså ligger nära tidigare år, men som ändå blir den lägsta sedan kultursamverkansmodellen infördes 2011.
Min samlade bedömning är att det är ett utmanande läge för stora delar av kulturlivet, eftersom det har varit en inflation som har drivit på kostnaderna.
När det kommer till utvecklingsmedlen brukar de vanligtvis ligga på omkring 30 miljoner kronor per år. Nu hamnar den summan strax under 20 miljoner, vilket inte är hållbart i längden, enligt Kajsa Ravin:
– Konsekvensen är att de som är inne på år två och tre prioriteras och att vi inte kommer kunna lysa ut några medel till nya projekt i år. För Kulturrådet är det här svårt att göra om. Vi har den här potten till utvecklingsmedel och den vill vi inte ta bort.
Hon nämner plattformen Polarbibblo, där barn kan utforska sitt berättande och språk på ett lustfyllt sätt, som en verksamhet som startade med utvecklingsbidrag och som sedan kommit in i kultursamverkansmodellen och fått långsiktig finansiering.
– Så det kan handla om metodutveckling, det kan handla om konst- och kulturområdet som utvecklas, det kan vara väldigt olika verksamheter eller projekt – men det är det som är styrkan.
Kultursamverksansmodellen – så fungerar den
- För 2024 fördelas totalt cirka 1,5 miljarder kronor till regionerna i kultursamverkansmodellen. I år är bildkonst, hemslöjd, design och dans några av de prioriterade konstområdena.
- I höstens budgetproposition meddelande regeringen att det statliga anslaget för kultur i regionerna inte kommer att räknas upp framöver. De kommande tre åren ges en kompensation för detta.
- Kultursamverkansmodellen infördes 2011, då var det tre regioner med. Sedan 2013 har 20 regioner ingått. Genom modellen fördelas statliga medel via Kulturrådet till regionerna som i sin tur fördelar dessa vidare till regionala kulturverksamheter i sina län.
- Utöver statens medel bidrar regioner och kommuner med en väsentlig del av den totala finansieringen. Målet med modellen är att föra kulturen närmare invånarna samt att ge regionerna ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet.
- Region Stockholm är den enda regionen som inte ingår i modellen. I år fördelar Kulturrådet 107,5 miljoner kronor direkt till regionala kulturverksamheter i Stockholm.
Källa: Kulturrådet
För 2024 äskade regionerna en uppräkning om sammanlagt 90 miljoner kronor för den långsiktiga finansieringen av kulturen, vilket SVT var först med att berätta. Med en kompensation på 14,5 miljoner kronor får alltså regionerna nu 75,5 miljoner kronor mindre än de begärt.
Sett till den generella prisutvecklingen är det dessutom sannolikt att årets statliga bidrag till den regionala kulturen egentligen minskat i sitt realvärde, alltså det värde som tar hänsyn till inflation och andra prisförändringar. När Kulturrådet senast analyserade inflationens inverkan, det var mellan 2021 och 2022, kunde man konstatera att de statliga bidragen de facto minskat med 1,1 procent, trots uppräkningen. Något som Kajsa Ravin också är medveten om.
Vad säger regionerna som ni är i kontakt med, vad är din bild av läget?
– Det är klart att de ger ett uttryck för ett behov av en ökad statlig medfinansiering. Min samlade bedömning är att det är ett utmanande läge för stora delar av kulturlivet, eftersom det har varit en inflation som drivit på kostnaderna. Här har regionerna en ännu tuffare ekonomisk situation än kommunerna – pensionsskulden slår hårdare mot regionerna.
– Samtidigt hänger allting ihop i kulturens ekosystem. Vi vet också att kommunerna har utmaningar, för kulturskolor och folkbibliotek. Sedan samarbetar ju det regionala kulturlivet med det fria kulturlivet – och det fria kulturlivet är det allra mest sårbara, eftersom de inte har en offentlig huvudman bakom sig.
Vad gör Kulturrådet i det här svåra läget?
– Vi behöver agera klokt, lyssna in och följa effekterna nogsamt. Vårt jobb som myndighet är också att lyfta kunskap om kulturlivets förutsättningar till regeringen – och det gör vi.
