Jag är intresserad av ekologisk mat, föräldraskap, filmfestivalen i Berlin, konceptet socialt kön, Muminvärlden, skandinavisk design, renovering och Israel. Eller? Dessa är några av många kategorier som Meta, Facebooks moderbolag, har sparat om mig. Det är bara ett urval från flera hundra kategorier som enligt sociala-medie-bolaget karakteriserar mig. Varför Meta är intresserad av mig och mina (åtminstone enligt dem) intressen? För att du och jag är deras produkt.
I dag domineras den digitala världen som vi rör oss i av några få stora bolag. Så tillhör till exempel Facebook, Instagram och Whatsapp ett och samma företag, Meta. När vi loggar in så verkar de vara kostnadsfria. Men det stämmer egentligen inte. Vi betalar med våra uppgifter, vår data. Det använder Meta eller liknande bolag för att sälja dem till organisationer och företag som annonserar på deras plattformar. Genom otroligt noggrant skräddasydda målgrupper lovar Meta, Google, TikTok och liknande att reklam som annonseras på deras plattformar når rätt personer och leder till fler konverteringar. Varje rörelse som vi gör på dessa kommersiella sociala medier räknas som beteende som analyseras och utvärderas. Hur länge vi stannar kvar vid ett särskilt inlägg, vad vi kommenterar eller ”gillar” – allt blir data som används för att rikta reklam mot oss. Genom min mobiltelefon samlar apparna ännu mer data, från platserna där jag oftast är aktiv till vilken telefon jag använder – och vad det säger om min ekonomi. Det handlar inte heller bara om det jag ser i appen medan jag surfar på Instagram. Uppgifter om mig samlas också in på andra platser på nätet och gör min profil bara mer detaljerad. En skatt för de reklamfinansierade tjänsterna.
Sedan GDPR har trätt i kraft har dock vissa förändringar skett. I det senaste skedet har användarna kanske noterat att Facebook och Instagram erbjuder en ”betalversion” (samtidigt som vi egentligen alltid har betalat för tjänsten). Detta är det senaste steget i en juridisk strid mellan Meta och EU. Betalversionen innebär att tjänsterna inte längre använder uppgifterna som de samlar om användaren till att sälja dem till reklamkunderna.
”Det är intressant dock att föreställa sig att det är priset som vi har betalat i många år. Att det är våra uppgifters värde.”
Betalversionens pris känns högt för många. 149 kronor kostar det att slippa annonser på Instagram och Facebook, framöver kommer priset höjas för varje konto man har på plattformarna. Det är intressant dock att föreställa sig att det är priset som vi har betalat i många år. Att det är våra uppgifters värde.
Men är det egentligen så problematiskt att dessa bolag samlar så mycket information om oss? Det som man inte får glömma är att all den information som Meta och liknande bolag har om dig och mig kan även användas under nästa valet till exempel när hyperskräddarsydd politisk reklam kan leda till ett ännu mer polariserat samhälle. Eller när annonserna du får på Facebook avslöjar mer om dig än vad du tänkte avslöja?
Som privatpersoner har vi ett val att bestämma oss om vi vill använda sociala medier (även om det är svårt i en värld där vi är mer och mer beroende av få sociala tjänster som en majoritet av våra sociala kontakter använder). På jobbet har vi dock inte alltid detta val. Som kommunikatör eller i många andra yrken där sociala medier spelar en roll kan vi inte alltid välja bort att använda eller ha en profil på sociala medier. Jobbar du med Facebook-sidan som ditt museum, arkiv, bibliotek eller kommun har? Då måste du ha ett personligt konto på plattformen som sedan kopplas till företagets sida för att kunna publicera inlägg eller planera annonser.
Ditt sociala-medie-konto har blivit till ett jobbverktyg, i omvärldsbevakning eller i kommunikationssyfte. I dagsläget betalar vi för detta verktyg själva, med vår data och vår uppmärksamhet. I samband med betalversionernas uppstart var det förvånansvärt få arbetsplatser som diskuterade om inte arbetsgivaren ska stå för kostnaden av tjänsternas betalversioner. Ta striden för din data. Det är din privatsfär.
Larissa Borck
är kulturantropolog och jobbar sedan 2021 som antikvarie med fokus på digital utveckling på Sörmlands museum i Nyköping.
