I en ny rapport konstaterar DIK att statliga forskningsmedel fördelas ojämnt mellan olika ämnen. Medan forskning inom medicin och naturvetenskap fick 15,5 miljarder respektive 11,9 miljarder under 2021 tilldelades humaniora och konst 3 miljarder och samhällsvetenskap 6,6 miljarder kronor under perioden.
Sammantaget läser 59 procent av alla landets studenter humaniora, konst eller samhällsvetenskap samtidigt som dessa områden bara får 20 procent av de totala forskningsmedlen. Ämnesgruppen humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik har också den lägsta ersättningen per student av alla ämnen.
– Rapporten vi släpper visar att det står ganska dåligt till, att det är stor brist på resurser och att det får många konsekvenser. Bland annat för grundutbildningarna, där andelen egenstudier kan vara så hög som 75 till 90 procent. Det är väldigt mycket. Man behöver lärarledd undervisning, säger förbundsordförande Anna Troberg.
En annan konsekvens av den knappa finansieringen är att de forskningsmedel som finns i stor utsträckning används för att finansiera doktoranders forskarutbildning, vilket leder till att lektorer – framförallt inom humaniora och konst – inte har tillräcklig tid för sin forskning. Istället får de ägna sig avsevärt mer åt undervisning jämfört med andra områden.
– Det gör att det blir mindre forskning inom de här ämnena, men också att kopplingen mellan grundutbildningarna och forskningen inte blir så stark som den skulle behöva vara, säger Anna Troberg.
Andelen doktorander inom humaniora och konst har minskat mest de senaste tio åren. Samtidigt konstaterar såväl Universitetskanslersämbetet som Vetenskapsrådet att det i dagsläget finns för få doktorander inom såväl humaniora som samhällsvetenskap för att täcka högskolans framtida behov av lärare.
Härifrån kommer finansieringen
Totalt fick landets lärosäten 47,5 miljarder kronor i forskningsmedel under 2022. En stor del av finansieringen kommer från staten, där en del går direkt till lärosätena (17,6 miljarder) och andra anslag kommer in via statliga forskningsråd, som Vinnova och Vetenskapsrådet (7,5 miljarder), och myndigheter som bedriver forskning, som Sida och Statens energimyndighet (3,8 miljarder). Lärosätena finansieras också via externa medel, vilket kan vara privata stiftelser, som Wallenbergstiftelsen och Riksbankens jubileumsfond, forskningsfonder, som Mistra och KK-stiftelsen, eller näringslivet.
Källa: Att förstå och förklara samhället, DIK 2023
I sin senaste forskningsöversikt rekommenderar Vetenskapsrådet också regeringen att ge en resursförstärkning till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning med femtio procent, vilket är ett av DIK:s krav i rapporten. Andra krav från förbundet handlar om att stärka estetiska och humanistiska ämnen i grundskolan och att säkra fler trygga anställningar inom akademin.
– Det behövs långsiktiga satsningar så att de här ämnena får samma förutsättningar som andra och utbildningarna bättre kan knytas till arbetsmarknaden, så att det blir en kortare och rakare väg till jobb, säger Anna Troberg.
Vad beror det på, tror ni, att humaniora, konst och samhällsvetenskap är så underfinansierade ämnen?
– Det är en svår fråga. Jag tror inte riktigt man förstår vad de ger samhället – men det betyder inte att de bidrar.
– Vi lever i en komplicerad och hårt polariserad tid och vi står inför stora samhällsutmaningar. Då behöver vi människor kunna förstå och tolka omvärlden och våra relationer till andra. Här är de kompetenser som till exempel religionsvetare, historiker och språkvetare har helt oumbärliga.
