Magasin K har tidigare kunnat berätta att andelen kommunikatörer på landets trettiofem största myndigheter legat stadigt de senaste fem åren. De flesta myndigheter har ökat den totala personalstyrkan, men åtta myndigheter har dragit ner på sina anställda och åtta på kommunikatörerna.
På Migrationsverket har kommunikationsavdelningen minskat med 31 procent sedan 2019, vilket är en av de största neddragningarna rent procentuellt i vår kartläggning. Den här förändringen, säger Migrationsverkets kommunikationsdirektör Linda Widmark, är en effekt av att myndigheten växte kraftigt kring 2015 och därefter behövde dra ner på personalstyrkan igen.
– Myndigheten som helhet fick minskade anslag, vi behövde spara och inriktningen var att effektivisera och dra ner på administration och på huvudkontoret, för att fokusera på grunduppdraget, säger Linda Widmark.
Linda Widmark är kommunikationsdirektör på Migrationsverket sedan 2022.
Foto: Migrationsverket
På kommunikation skulle budgeten minskas med drygt 20 procent, det var mellan 2020 och 2022. En av åtgärderna blev att kommunikationsavdelningen som tidigare funnits över hela landet centraliserades till Sundbyberg och Norrköping.
Linda Widmark, som tillträdde i mars 2022, säger att neddragningarna på hennes avdelning tvingade fram nya arbetssätt och ett mer enhetligt arbete, men också att de tappat i lokal relevans och närstöd i regionerna.
– Det finns en punkt där kärnverksamheten får mer att göra när vi drar ner på kommunikationsstödet, för kommunikationsbehovet finns ju där. Vi är extremt efterfrågade och behöver göra tuffa prioriteringar, för vi räcker inte till. Blir det då mer effektivt för skattebetalaren, när kärnverksamheten behöver ta över våra uppgifter?
Vi har ett polariserande samhällsklimat, där en klar och tydlig vardagskommunikation ger den bästa motståndskraften mot ryktesspridning och desinformation.
I dag finns en stor förståelse inom organisationen för att det får kraftiga konsekvenser och rentav kan bli kontraproduktivt om man minskar för mycket på kommunikationen, säger Linda Widmark.
– Vårt jobb är att omsätta lagar och inriktning från politiken och förklara vad vårt uppdrag är, för att upprätthålla förtroendet för rättsstaten och demokratin. Vi har ett polariserande samhällsklimat, där en klar och tydlig vardagskommunikation ger den bästa motståndskraften mot ryktesspridning och desinformation. Därför är kommunikation viktigt för Migrationsverket.
Vad tänker du om kritiken av offentliganställda kommunikatörer som grindvakter, att ert jobb skulle gå ut på att hålla varumärket intakt?
– Det är synd att debatten hamnat där. Jag tänker att det är byggt på enskilda exempel som fått oproportionerligt utrymme. Där jag jobbar nu är det nog ingen som hyser föreställningen att det skulle handla om att putsa på någon pr-strategi för få att förtroendet att stiga, säger Linda Widmark.
Så förändrades antalet anställda på Migrationsverket och Kriminalvården 2019–2023
- På Migrationsverket arbetade det 64 kommunikatörer 2019, vilket ger en andel om 1 procent. I september 2023 var de 44 och andelen 0,7 procent. Det motsvarar en minskning med 31 procent. Under samma period minskade den totala personalstyrkan på myndigheten med 1 procent, från 6 172 till 6123 anställda.
- På Kriminalvården arbetade det 18 kommunikatörer 2019, vilket ger en andel om 0,1 procent. I december 2023 var de 29, en andel om 0,2 procent. Det motsvarar en ökning med 61 procent. Under perioden gick den totala personalstyrkan på myndigheten från 12 606 till 17 953, vilket motsvarar en ökning om 42 procent.
Uppgifter från respektive myndighet. Med kommunikatör menas anställd inom arbetsområde 49 (informations- och kommunikationsarbete) enligt den statliga befattningsgrupperingen BESTA.
Att stora myndigheter som Migrationsverket drar ner på anställda hör alltså till undantagen. Av de trettiofem största myndigheterna i Magasin K:s kartläggning har tjugosex ökat personalstyrkan sedan 2019.
Kriminalvården är landets tredje största myndighet sett till antalet anställda och en av dem där både anställda och kommunikatörer ökat mest rent procentuellt. Samtidigt har Kriminalvården den lägsta andelen kommunikatörer: 0,2 procent. Andelen har legat på 0,1 procent fram tills i år och varit den lägsta av alla myndigheter under hela perioden.
Ulrika Ohlson är kommunikationsdirektör på Kriminalvården sedan 2017.
Foto: Namn Efternamn
– När jag kom hit 2017 var vi en ganska tunn avdelning – vi var för få. Även interrevisionen tryckte på att vi behövde vara fler, inte minst för att klara den interna kommunikationen, säger Kriminalvårdens kommunikationsdirektör Ulrika Ohlson.
Hon tillägger att myndighetens behov av kommunikation också ökat på grund av att kriminalpolitiken har seglat upp i debatten. Myndigheten har inga presstalespersoner, utan det är den i verksamheten som kan frågan bäst som ska svara på den – och trycket på kommunikationsavdelningens presstjänst har stundtals varit mycket högt.
– Intresset för kriminalvården har ökat enormt mycket. Och då var vi ändå en mer sluten och okänd myndighet bara för ett par år sedan.
Så stor andel utgör de statliga kommunikatörerna
Andelen kommunikatörer på Sveriges trettiofem största myndigheter
1. Polismyndigheten 0,5 % (189 av 37 153 anställda)
2. Försvarsmakten 1,0 % (248 av 26 022 anställda)
3. Kriminalvården 0,2 % (29 av 17 953 anställda)
4. Försäkringskassan 0,2 % (23 av 13 904 anställda)
5. Arbetsförmedlingen 0,9 % (100 av 10 945 anställda)
6. Skatteverket 1,0 % (100 av 10 393)
7. Trafikverket 1,8 % (189 av 10 370 anställda)
8. Lunds universitet 1,6 % (143 av 9 057 anställda)
9. Uppsala universitet 1,0 % (75 av 7 645 anställda)
10. Göteborgs universitet 1,5 % (102 av 6 755 anställda)
11. Migrationsverket 0,7 % (44 av 6 123 anställda)
12. Karolinska institutet 1,1 % (65 av 5 875 anställda)
13. Stockholms universitet 2,3 % (126 av 5 568 anställda)
14. Statens institutionsstyrelse 0,3 % (18 av 6 000 anställda)
15. Kungl. Tekniska högskolan 1,9 % (87 av 4 701 anställda)
16. Umeå universitet 1,4 % (65 av 4 579 anställda)
17. Linköpings universitet 0,8 % (34 av 4 502 anställda)
18. Regeringskansliet 3,2 % (141 av 4 379 anställda)
19. Sveriges lantbruksuniversitet 1,5 % (55 av 3 786 anställda)
20. Malmö universitet 0,9 % (28 av 3 070 anställda)
21. Försvarets materielverk 0,3 % (8 av 2 634 anställda)
22. Tullverket 1,0 % (26 av 2 574 anställda)
23. Kronofogdemyndigheten 0,5 % (13 av 2 484 anställda)
24. Transportstyrelsen 1,0 % (22 av 2 209 anställda)
25. Linnéuniversitetet 1,3 % (29 av 2 174 anställda)
26. Lantmäteriet 0,8 % (17 av 2 155 anställda)
27. Statens servicecenter 0,8 % (16 av 1 927 anställda)
28. Statens jordbruksverk 1,8 % (32 av 1 774 anställda)
29. Luleå tekniska universitet 1,0 % (17 av 1 767 anställda)
30. Sjöfartsverket 1,2 % (21 av 1 700 anställda)
31. Pensionsmyndigheten 1,7 % (29 av 1 681 anställda)
32. Örebro universitet 0,2 % (3 av 1 646 anställda)
33. Karlstads universitet 1,1 % (15 av 1 396 anställda)
34. Centrala studiestödsnämnden 1,4 % (17 av 1 259 anställda)
35. Specialpedagogiska skolmyndigheten 2,1 % (27 av 1 278 anställda)
Uppgifterna gäller 2023 och kommer från respektive myndighet. Med kommunikatör menas anställd inom arbetsområde 49 (informations- och kommunikationsarbete) enligt den statliga befattningsgrupperingen BESTA. Myndigheterna är listade efter det totala antalet anställda. Sveriges trettiofem största myndigheter enligt Statskontoret.
Men nu är inriktningen att öppna upp och berätta hur det är att jobba inom kriminalvården. Skälet är att myndigheten behöver rekrytera rejält många medarbetare: omkring 6 000 om året i ett antal år framöver.
– Det är en jättestor förändring. Det är fler intagna, vi har fler platser. Och när man växer som myndighet behöver man också kommunicera mer internt så att medarbetarna vet var vi är på väg.
Ulrika Ohlson säger att det framför allt handlar om att medarbetarna – men även media, beslutsfattare och närstående till de intagna – måste veta hur den nya lagstiftningen påverkar verksamheten. Men också om rekryteringskommunikation, så att tillräckligt många och rätt personer ska kunna rekryteras, samt om etableringskommunikation, som behövs när nya anstalter ska öppnas upp.
– Om anstalten ligger på en ny ort kommer ofta en oro som vi måste hantera och lägga tid på och där vi på kommunikation svarar på insändare, deltar i diskussioner och är med på kommunens möten.
Vi jobbar verkligen för att journalister ska kunna prata med den som kan frågan bäst hos oss. Det är inte att putsa, eller att vara gatekeepers.
Det låter som omfattande arbetsuppgifter. Samtidigt har ni den lägsta andelen kommunikatörer i vår kartläggning, vad beror det på?
– Vi har många chefer som är duktiga på kommunikation, som tar media. Sedan har vi fördelen att vi snabbt kan stämma av med varandra. Men vi måste prioritera rätt hårt vad vi jobbar med.
Ulrika Ohlson beskriver enhetens arbete som ”hjälp till självhjälp”. Där de till exempel kan stötta upprättandet av en kommunikationsplan, men att det är cheferna ute i verksamheten som får se till att den når medarbetarna och att den efterföljs.
– Fördelen är att den som är närmast ämnet är duktigast på det.
Hur hade det sett ut om ni varit fler på kommunikation, vilka fördelar hade det gett?
– Det hade kunnat ge en större avlastning på chefer och en ännu mer effektiv internkommunikation. Vi hade kunnat jobba mer proaktivt med pressen och prata mer om vårt uppdrag för att rekrytera. Men vi måste alltid titta på vad som ger bäst effekt för skattepengarna, väga våra tjänster.
Vad svarar du på kritiken av er som grindvakter, att ni putsar på myndighetens fasad?
– Det är en kritik som inte stämmer överens med verkligheten. Vårt uppdrag är att enkelt förklara vad svensk kriminalvård är. Vi jobbar verkligen för att journalister ska kunna prata med den som kan frågan bäst hos oss. Det är inte att putsa, eller att vara gatekeepers.
Er podcast Utan att passera gå har uppmärksammats för att ha kostat mycket, 3,5 miljoner kronor för en säsong. Den är en del i er rekryteringskommunikation – har den fått effekten ni hoppades på?
– Ja, vi tycker att det har varit en jättebra investering. Det är en bra kanal för oss som har slutna miljöer att beskriva yrket. Vi har inte kartlagt exakt vad den har gett men när vi har våra rekryteringskampanjer och sänder den, då går ansökningarna upp.
– Rekryterar vi inte tillräckligt många medarbetare kan vi inte öppna antalet platser som vi behöver. Vår totala rekryteringskommunikationsbudget är 15 miljoner, vilket inte är så mycket för en så stor myndighet. Så det gäller verkligen att välja och prioritera.
