Som barn, i hemlandet Gambia, slukade hon böckerna som turister lämnat kvar eller som vänner och bekanta hämtat hem från resor i Europa. Men karaktärerna och historierna i böckerna hade Fatou Camara svårt att identifiera sig med.
– Böckerna var nästan uteslutande skrivna av vita författare och handlade om vita personer. Vi fem-böckerna av Enid Blyton, till exempel, en serie som jag älskade. Men problemet är att om man bara får läsa berättelser om vita barn så börjar man tro att deras berättelser är de enda som är värda att berättas, och i förlängningen att vita barns liv är mer värda.
Någonstans här föddes idén om att öppna ett folkbibliotek i Banjul, huvudstaden i Gambia, med fokus på icke-vit litteratur. Efter en flytt till Sverige i tonåren och med sitt tydliga mål i sikte, läste hon dubbla kandidatexamen i kulturantropologi och fransk litteratur, en master i fransk litteratur och fristående kurser i arkivering. Sedan gav hon sig ut på studiebesök på olika bibliotek.
– Jag ville förstå hur det fungerar i praktiken, utifrån tanken att jag en dag skulle öppna eget. Jag åkte därför helt enkelt runt bland bibliotek och ställde frågor om allt jag kunde komma på. I den vevan blev jag uppmuntrad att söka en bibliotekarietjänst och på så vis kom det sig att jag började jobba på ungdomsbiblioteket Punkt i Stockholm, berättar Fatou Camara.
Efter två år på Punkt fick Fatou Camara anställning som ungdomsbibliotekarie på Botkyrka bibliotek, där hon arbetat fram tills i höst. Då var det dags att ta nästa steg och börja förbereda inför flytten till Gambia, som sker nu i november.
– Gambia är ett fattigt land där det är svårt att få tag på böcker. De få bibliotek som finns är inte särskilt tillgängliga eller välkomnande.
Därför kommer The Orange Library, som satsningen heter, framför allt att fokusera på litteratur, som både är skriven av och handlar om Bipoc-personer. Förkortningen Bipoc står för black, indigenous, people of color.
– Jag har så många idéer kring författare och titlar. Det finns några självklara giganter vars böcker kommer finnas, som James Baldwin, Toni Morrison och Maya Angelou. Men jag vill också lyfta fram fler unga författare från Afrika, Asien och Sydamerika.
Frågan om yttrandefrihet och censur på bibliotek har debatterats på många håll i världen den senaste tiden, även här i Sverige. En fråga som Fatou Camara vet att hon också kommer behöva förhålla sig till.
– Det är knepigt för jag vill ju utmana och ligga lite på gränsen, men jag vill heller inte riskera att biblioteket stängs ner direkt. Det är ganska luddigt vad man faktiskt får visa eller uttrycka i förhållande till vissa frågor och ämnen i Gambia.
Andra utmaningar är av mer praktisk karaktär.
– Bara en sådan sak som att det regnar mycket i Gambia gör att det har varit lite finurligt att hitta en passande lokal. Böcker mår inte bra av så hög luftfuktighet. Till en början kommer biblioteket husera i en ganska liten lokal som jag fått tag på genom kontakter, men förhoppningen är att kunna flytta till en större lokal med bättre ventilation inom ett år.
Nyligen var hon i London och hämtade böcker som donerats från bokhandlare och förlag, ett stort och spännande kliv på vägen. Annars har mycket handlat om att få ihop det ekonomiska, både genom att söka bidrag och olika crowdfunding-initiativ.
– Jag kommer ju själv såklart att vara på plats för att driva detta, men jag strävar efter att få ihop tillräckligt med finansiering för att kunna anställa lokalbor. För mig är det väldigt viktigt att biblioteket är förankrat i lokalsamhället, att kunskapen inte ska komma utifrån utan att det är ett gemensamt projekt som vi bygger tillsammans.
För Fatou Camara är målet tydligt: att kunna erbjuda ett tryggt rum för unga att få komma, andas och utforska litteratur.
– Vissa dagar kanske man inte nödvändigtvis ens vill läsa, då får man gärna bara stå och snacka skit med den här bibliotekarien.
