Enskilda arkiv är alla de arkiv som inte omfattas av arkivlagen. Bevarandet av dem bygger på frivillighet och det finns idag ingen samlad bild av hur många de är, eller var man hittar dem.
– Enskilda arkiv kan finnas lite överallt: på museer, hos föreningar, på bibliotek, på universitet, på gods, hos företag eller privatpersoner. Vi vill undersöka hur stor den enskilda arkivsektorn är och vilka aktörer som ingår, säger Amanda Vesterlund, generalsekreterare för Svenska Arkivförbundet, en intresseorganisation för den enskilda sektorns arkiv.
Det har gjorts försök att undersöka frågan tidigare, men inget av försöken har tagit ett helhetsgrepp, enligt Amanda Vesterlund.
– Att det inte finns någon nationell överblick över arkiven är ett stort problem. Särskilt om man ska analysera vilka utmaningar de står inför när det gäller exempelvis klimatanpassning och digitalisering.
Kartläggningen startar till sommaren nästa år och ska genomföras i form av en enkätundersökning. Men frågan är hur man ska nå alla aktörer, om man inte vet var arkiven finns.
– Vi kommer att skicka enkäten till alla museer, arkiv, bibliotek och hembygdsföreningar i Sverige. Sedan hoppas vi på att få ett brett genomslag så att enkäten även hittar fram på egna vägar. Vi ska ju försöka nå aktörer som kanske inte ens ser sig själva som arkivbevarare, säger Amanda Vesterlund.
Syftet är att få fram ett detaljerat kunskapsunderlag som visar vilken beredskap aktörerna har att ta hand om sina arkiv vid olika typer av kriser, hur pass digitaliserade de är samt var källorna till de nationella minoriteterna och deras historia finns.
– Utifrån det tror vi att vi kommer att upptäcka att det finns en del utmaningar att ta tag i. Med underlaget i hand vill vi gå vidare och göra riktade och prioriterade insatser som behövs för att utveckla Arkivsverige.
En liknande nationell arkivkartläggning som gjordes i Norge 2004–2007 visade att antalet arkiv hos museerna var fler än väntat. Den avslöjade stora brister i arkivens tillgänglighet och lokalerna de bevarades i. Det ledde till riktade satsningar på museiarkiv i Norge.
”Arkiven är lite av doldisar. De flesta vet inte att de har ett eller flera arkiv i sin närhet.”
Att bevara Sveriges alla enskilda arkiv för framtiden är viktigt, menar Amanda Vesterlund.
– Det handlar om vårt gemensamma minne. Arkiven kan vara värdefulla för forskare och därför behöver det bli tydligt var de finns och att informationen överhuvudtaget existerar. Annars riskerar vi att få stora luckor i vårt gemensamma minne.
Hon hoppas även att kartläggningen ska göra arkiven mer kända bland allmänheten.
– Arkiven är lite av doldisar. De flesta vet inte att de har ett eller flera arkiv i sin närhet.
Arkivförbundet räknar med att kartläggningen tar cirka två år. Hur lång tid fasen med riktade insatser sedan pågår är det för tidigt att säga något om.
– Ja, det beror alldeles på vilka behov som finns, säger Amanda Vesterlund.
