Att arbeta med olika insatser kopplat till hot och våld på biblioteken är inget nytt för Stockholms stadsbibliotek. De senaste åren har Högdalsmodellen, eller milks-modellen som KTH kallar den i sin forskning, varit en central del. Och det är just den, ihop med verkliga incidenter, som ligger till grund för bibliotekets nya VR-satsning – tänkt som ett komplement för att kunna framkalla realistiska hotbilder.
– Totalt sett är det relativt ovanligt med hot- och våldsincidenter på biblioteken i Stockholm sett till antalet besök som vi har – men när det väl inträffar är det väldigt allvarligt, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
I VR-träningen, som tagits fram i samarbete med företaget Framvik, kommer en aggressiv man fram till biblioteksdisken. Beroende på hur han bemöts kommer han antingen att lugna sig eller bli ännu mera hotfull.
”Samtalet, där man utgår ifrån en gemensam upplevelse, ger nästan mest”, säger Daniel Forsman. Foto: Stockholms stadsbibliotek
– När vi haft utbildning med medarbetare har vi sett att man utgår ifrån väldigt olika situationer. Det som är så bra med VR är att vi säkerställer att alla upplever samma situation.
Det här, tillägger Daniel Forsman, gör det lättare att diskutera vad som fungerar och vad som är mindre lyckat. Men det gör också möjligt att prova att agera på ett sätt som inte är enligt modellen och se vad det får för konsekvenser.
– Man kan prova att vara otrevlig mot besökaren och se hur det påverkar situationen. Det är svårt att göra på annat sätt än genom simulering, säger han.
I VR-träningen, som utvecklas i samarbete med företaget Framvik, kommer en aggressiv man fram till biblioteksdisken.
Maria Bauer är beteendevetare med trettio års erfarenhet från rättsväsende, vård och omsorg. De senaste femton åren har hon utbildat inom bemötande och konflikthantering och 2017 grundande hon Framvik, med fokus på VR-baserad scenarioträning som bland annat använts inom vården, socialförvaltning, polis och skola.
Kontakten mellan Stockholms stadsbibliotek och Framvik togs för två år sedan. Scenariot utvecklades i våras, och under hösten har det testkörts med samtliga chefer och skyddsombud. Men det är inte första gången Maria Bauer arbetar med bibliotek – och hon är kritisk till hur lite det satsas på bibliotekariernas kunskaper på området.
– Att det inte ingår hur man ska möta människor i grundutbildningen till bibliotekarie är lite chockerande. Bibliotekarierna behöver kunskap i bemötande, konflikthantering, beteendevetenskap och psykologi. Men det verkar man få väldigt lite av.
”Fördelen med en avatar är att den på riktigt skapar stressen du behöver”, säger Maria Bauer. Foto: Anna Lauridsen
Maria Bauer tillägger att bibliotekspersonalen är en av många grupper hon mött som helt enkelt förväntas ha den kunskapen.
– Det här är en arbetsmiljöfråga. Om man blir utsatt för allvarliga hot på sitt jobb mår man inte bra. Men att ha beredskap, istället för att känna sig drabbad, det är skyddande.
Träningen som biblioteksmedarbetarna kommer att få startar med ett antal digitala föreläsningar och informationsmaterial om bemötande av hot och våld, där Maria Bauer går igenom vad som kan trigga människor och göra dem arga, samt vilka strategier man kan använda för att hantera det. Därefter får man träffa den avatar som alltså är skräddarsydd för Stockholms stadsbibliotek.
– När man gör rollspelsövningar känns det ofta lite larvigt. Det blir fnissigt, istället för seriöst. Det jag vill skapa är den stress som du känner när du möter en aggressiv person.
Maria Bauer säger att det är först då man får syn på sig själv och sitt agerande.
– Kanske gör du saker som inte är så bra i den situationen, kanske blir du provocerad, höjer rösten. Då kan du göra övningen tio gånger till. Och tillslut har du lärt dig att reducera din stress. Och blir bättre på bemötande.
Den individuella VR-träningen följs upp med kollegiala samtal.
Foto: Pepita Canovas Thorsell
Planen framåt är att ordna en serie workshops under 2024 som är frivilliga och öppna att anmäla sig till för alla bibliotekets medarbetare, och där föreläsningar och VR-träning följs upp med kollegiala samtal om trygghet och bibliotekets metoder.
– Samtalet, där man utgår ifrån en gemensam upplevelse, ger nästan mest. Det hjälper till att kalibrera hur vi incidentrapporterar, det ger inspel till andra aktiviteter och olika perspektiv på hur vårt trygghetsarbete fungerar, säger Daniel Forsman.
Vad kostar den här satsningen i jämförelse med andra utbildningar i bemötande som ni genomfört?
– Insatsen i pengar har inte varit särskilt stor, utan det har varit tiden vi satsat. Min bedömning är att det är kostnadseffektivt så här långt. Vi ska också utvärdera och se om det här blir obligatoriskt inom trygghetsområdet. Men det återstår väl att se.