Cirkeldiagram och staplar, forskare och specialister. När Karin Isaksson och Linn Köpsell på Svenskt barnbildarkiv försökte förstå den negativa trenden kring barns psykiska ohälsa i skolan möttes de av statistik och expertutlåtanden. Sällan var det någon i rapporterna eller dokumentärerna som frågade eleverna själva hur de har det eller vad de tänker om utvecklingen.
– Vi ville hitta barnen bakom siffrorna. Vi är ett arkiv som samlar barns bilder och i varje bild finns det en berättelse som kommer från barnet själv. Och de här berättelserna kom inte fram i stapeldiagrammen, säger projektkoordinatorn Linn Köpsell.
Under senare år har hon och arkivarien Karin Isaksson tyckt att det känts allt viktigare att ta tempen på vad som händer i samhället, att arkivet fångar in det. För att få tag i de samtida berättelserna använder de bland annat riktade insamlingsupprop.
Störst nationellt genomslag har de hittills fått med insamlingen de gjorde under coronapandemin. Bland annat har ett forskarteam från Uppsala analyserat materialet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
– Frågan handlade om hur barn tar till sig faktainformation, och de blev väldigt förvånade hur mycket det faktiskt var som barnen tog till sig. Det här har lett till att Folkhälsomyndigheten börjat utarbeta metoder för hur man kan prata med och informera barn när något svårt händer i samhället.
Att Svenskt barnbildarkiv den här gången väljer att samla berättelser från skolan har att göra med att det är en plats som är gemensam för de allra flesta barn, en plats där en stor del av barns liv utspelar sig.
– Vi hoppas kunna vara med på ett hörn och bidra till förändring, så att det blir en bättre vardag för eleverna i skolan. Att barnens bilder ska väcka tankar och ge mer förståelse, eftersom de inte filtrerats genom en vuxens blick, säger Linn Köpsell.
Arkivet innehåller cirka 700 000 bilder från slutet av 1700-talet till idag.
Foto: Svenskt barnbildarkiv
Något slutdatum för insamlingen är ännu inte satt, men troligen kommer den pågå i åtminstone ett år. Arkivet tar gärna emot all hjälp de kan få, till exempel om bibliotek, museer och andra institutioner som möter barn vill ha insamlingsbrevlådor.
– Det blir på mer neutrala platser än om barn skulle rita om det här i skolan, säger Linn Köpsell.
Bilderna kommer bli återsökningsbara i arkivets system för att det ska bli så enkelt som möjligt att forska på dem. Intentionen är också att sammanställa en bok utifrån materialet som skickas till politiker, beslutsfattare och andra som jobbar i skolans värld.
– Vi tog fram en publikation med bilder från coronainsamlingen och den fick vi jättefin respons på, bland annat från statsepidemiologen och talmannen i riksdagen. Först när vuxna får upp ögonen för barns vardag kan de fatta beslut utifrån vad barnen själva tycker och tänker.
Har funnits sedan 1977
Svenskt barnbildarkiv har funnits sedan 1977 och innehåller cirka 700 000 bilder från slutet av 1700-talet till idag. I linje med FN:s barnkonvention verkar arkivet för att synliggöra frågor om barns agens, upplevelser och villkor. Grunduppdraget är att bevara materialet för framtiden och göra det tillgängligt för forskning och annan kunskapsproduktion. Arkivet finansieras kommunalt, regionalt och statligt och Eskilstuna kommun är huvudman.
