När Emelie Ive läst klart sin master i statsvetenskap drömde hon, som så många andra av hennes kursare, om att åka till FN:s högkvarter i New York för att arbeta med policyfrågor. Men efter ett år som volontär i Guatemala för en människorättsorganisation insåg hon att det är den lokala demokratiutvecklingen som är alltings grund.
– Verkligheten slog mig hårt i ansiktet. Jag insåg hur oerhört komplex världen är och att om man inte jobbar på det lokala planet händer ingenting. Att det är där vi måste börja.
Tillbaka i Malmö blev hon chef för det nystartade Garaget, ett bibliotek och kulturhus i ett, vilket var ett ganska nytt koncept för femton år sedan.
– Vi jobbade med ultradelaktighet, där besökarna fick låna allt vad de behövde i sitt lokala område, som verktyg och musikinstrument.
Ovanligt var också deras så kallade tillitsbaserade arbetssätt, där Garaget lånade ut sina obemannade lokaler för gratis kulturaktiviteter på kvällarna.
– Det jag fick med mig var att det är ganska enkelt att jobba med demokratiutveckling, om man vill det. Och att inställningen till vad ett bibliotek kan vara spelar stor roll.
I dag är Emelie Ive enhetschef för dokumentation och yttrandefrihet på Malmö kulturförvaltning, vilket bland annat innebär att hon leder stadens fristadsprogram för hotade kulturarbetare och är chef för Dawit Isaak-biblioteket, som sedan starten 2020 samlar förbjuden litteratur.
– Vi tar in böcker från hela världen som någonstans eller någon gång förbjudits eller strukturellt hindrats från att läsas, till exempel bränts på bål.
För närvarande kan man inte säga att böcker förbjuds i Sverige, om de inte av domstol ansetts innehålla till exempel förtal eller hets mot folkgrupp, säger Emelie Ive. Samtidigt ser hon en oroande utveckling globalt, där hon understryker att vi i Sverige inte på något sätt är immuna. Samt att svenska kulturarbetare och journalister utsätts för hat och hot, vilket i sin tur kan leda till självcensur.
– Varje gång jag pratar med kollegor och kulturarbetare från andra länder säger de att det är nu vi i Sverige behöver kraftsamla – innan det går för långt. Jag delar den bilden.
När vi är på bibliotek ser vi inte hålen i bokhyllorna där böckerna skulle ha stått om de hade fått skrivas eller spridas.
Emelie Ive ser biblioteket som en omistlig arena för samtal om hur vi kan leva tillsammans i en demokrati, utan att hamna i en polariserande debatt.
– Det offentliga behöver vara den platsen, där människor tillåts tänka själva.
Och det var med avstamp i ett sådant resonemang som en kollega till Emelie Ive, Dawit Isaak-bibliotekarien Ulrika Ahlberg, kom med idén att Malmö stad skulle ordna en Förbjuden kulturvecka. I dag är hela Malmös kulturförvaltning och ett flertal av stadens kulturinstitutioner engagerade i arrangemanget, som ordnas i slutet av november. Och det som först var tänkt som en pilot är nu uppe i drygt femtio programpunkter.
– Syftet är att medvetandegöra att konstnärlig frihet inte är en självklarhet, och aldrig har varit det. Att den ständigt behöver bevakas. Ibland är vi lite naiva i Sverige. Det är först nu senaste året, när det varit mycket debatt om bannandet av böcker i USA, som det har gått upp för många av oss att det är inte bara är i diktaturer som litteratur och kultur förbjuds, utan även i länder som vi uppfattar som öppna, säger Emelie Ive och fortsätter:
– När vi är på bibliotek ser vi inte hålen i bokhyllorna där böckerna skulle ha stått om de hade fått skrivas eller spridas. Vi ser inte tavlorna som inte hänger på gallerierna om de inte hade censurerats. Det här något som begränsar oss som människor, för boken kanske hade betytt jättemycket för dig, om du vetat att den fanns.
Banned books week Sverige
Banned books week Sverige pågår till 15 oktober och koordineras av Svenska Pen och Dawit Isaak-biblioteket. Under veckan uppmärksammas litteratur som är eller har varit förbjuden någonstans i världen. Bland annat har en lista tagits fram med förbjudna böcker, vilket till exempel kan vara att de inte får ges ut eller säljas, att innehållet censurerats eller att böckerna plockats bort från skolor och bibliotek. Banned books week har arrangerats sedan 1982 i USA där det, enligt Svenska Pen, infördes 1477 bokförbud under hösten 2022.
För första gången lanseras också Banned books week i Sverige på bred front, ett initiativ som Dawit Isaak-biblioteket tagit ihop med Svenska Pen.
– Tidigare har enskilda bibliotek lyft att veckan pågår i USA, kanske med någon programpunkt på temat. Men det har inte funnits någon samordning där alla folkbibliotek, bokhandlare och skolbibliotek går samman. Utan det är första gången som vi gör det nu.
Med två dagar kvar på veckan är det drygt 200 aktörer som använt sig av kampanjmaterialet, bland annat i form av listor med förbjudna böcker, informationstexter och underlag till sociala medier.
– När jag går in på vår hashtag på Instagram är det fantastiska skyltningar över hela landet. Det är många fler än vad jag trodde som hakat på, det är jätteroligt.
På plats på Dawit Isaak-biblioteket märker Emelie Ive och hennes kollegor av en ökande mängd förfrågningar: från bibliotekarier, skolbibliotekarier och lärare, men också från politiker och tjänstemän. Teamet känner knappt att de räcker till och en långsiktig förhoppning är därför att de ska utses till statligt resursbibliotek.
– Det är vår önskedröm att få ett nationellt uppdrag. Vi är faktiska bara ett litet folkbibliotek i Malmö. Men det är många som vill arbeta med oss – och det vill ju vi med.
Förbjuden kulturvecka i Malmö
20-26 november ordnar Malmös kulturförvaltning Förbjuden kulturvecka. Arrangemanget belyser konstnärlig frihet och censur genom kultur som någon gång, någonstans och av någon anledning censurerats, förbjudits eller bannlysts. Satsningen ska bli årligt återkommande och tanken är att den ska växa med fler aktörer och programpunkter. Under årets upplaga blir det bland annat specialvisning på Malmö konstmuseum om ”den farliga konsten”, panelsamtal, bokcirklar samt konsert med den egyptiska fristadsmusikern Ramy Essam.
