I rapporteringen om de nya bestämmelserna om dygnsvila är det främst anställda inom vård och omsorg som lyfts fram. Kritiken har handlat om scheman som upplevs som ohållbara, fler helgpass och missad längre ledighet.
Men det är också flera yrkesgrupper inom kultur- och kommunikationssektorn som berörs av reglerna. Kommunikatörer i beredskap, bibliotekarier som jobbar helger och kvällar och teckenspråkstolkar med obekväma arbetstider är några av de grupper som påverkas.
– Reglerna är en skyddslagstiftning som finns för att de anställda ska må bra. Möjlighet till regelbunden återhämtning i nära anslutning till utfört arbete är viktigt ur ett hälsoperspektiv, säger Linnea Skagerberg, förbundsjurist på DIK.
Det som gäller från den 1 oktober är huvudregeln att alla medarbetare i kommuner och regioner ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod, och att arbetspass ska följas av dygnsvila. Arbetstagare har sedan tidigare i lagstiftningen rätt till så kallad veckovila som är på minst 36 timmar sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar.
Linnea Skagerberg, förbundsjurist DIK.
I ett avgörande från Europadomstolen förtydligades nyligen att dygnsvila och veckovila är två separata rättigheter och att dessa alltså inte kan vara samtidigt.
– Man kan förklara det som att om man har arbetat så har man alltså vanligtvis rätt till först sin dygnsvila och först därefter kan veckovilan påbörjas. För arbetstagare som arbetar kontorstid är detta inte ett problem, då det är mer än 11+36 timmar från det man går hem på fredag eftermiddag klockan fem tills man är åter på arbetet vid åttatiden på måndagen, säger Linnea Skagerberg.
Men om man går på ett schema där helgarbete ingår så kan de nya reglerna innebära förändringar.
– För personer som arbetar på schema som innebär regelbundet helgarbete, exempelvis bibliotekarier, innebär de nya reglerna att arbetsgivaren inte längre kan ”klumpa ihop” arbetspassen och spara vilan till längre perioder, vilket tidigare varit möjligt med stöd av kollektivavtalet.
Linnea Skagerberg tillägger att för exempelvis en kommunikatör i beredskap innebär det inte så stor skillnad, om inget oväntat händer som innebär att personen behöver arbeta extra. Men om något inträffar som innebär att kommunikatören behöver arbeta under tid som borde vara dygn- eller veckovila betyder det att hen kan behöva vara ledig på ”ordinarie arbetstid”.
– Här är det viktigt att det framgår tydligt i alla KIB-avtal, alltså avtal för kommunikatörer i beredskap, att sådan kompenserande dygns- eller veckovila ska vara betald, säger Linnea Skagerberg.
Enligt Linnea Skagerberg kan det uppstå personalbrist i vissa verksamheter när scheman behöver göras om så att de följer de nya bestämmelserna. Och hon menar att det är viktigt att komma ihåg att beräkningen för rätten till vila inte alltid börjar när ett nytt dygn eller vecka startar, utan kan ha andra tidpunkter för start.
– En beräkningsperiod börjar inte nödvändigtvis 00.01 måndag morgon. Det är bra om det framgår på schemat hur beräkningsperioden ser ut så att arbetstagaren själv kan räkna ut att reglerna följs, säger Linnea Skagerberg.
Kan man få dispens från de nya reglerna?
– Som enskild arbetstagare kan man inte välja att inte omfattas av lag eller kollektivavtal. Det finns möjlighet till dispens, men då är det verksamheten som kan få en sådan och det handlar om undantagsfall.
Veckovila och dygnsvila
Veckovila: Anställda i kommuner och regioner har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under en sju dagars period. Detta kallas veckovila.
Dygnsvila: Anställda i kommuner och regioner ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod.
Exempel: Jobbar du kväll till klockan 21 med en beräkningsperiod som börjar kl 21 får nästa arbetspass vanligtvis inte starta förrän 11 timmar senare, klockan 08.00.
Jobbar du kväll till klockan 21 med en beräkningsperiod som börjar kl 00 får nästa arbetspass vanligtvis inte starta förrän 11 timmar senare, klockan 11.00.
