1. Brist och oväntat guldläge
Regeringens oväntade besked om att alla elever ska få tillgång till ett bemannat skolbibliotek var ett återkommande ämne under årets bokmässa. Frågan är hur ska det gå till i praktiken, med en skriande brist på bibliotekarier. Sveriges skolledares utbildningspolitiska chef, Lena Linnerberg, tyckte att skolorna måste få lösa skolbiblioteksfrågan utifrån sina egna förutsättningar, och menade att det går att göra på olika sätt. Hon fick dock mothugg av Sveriges mest kända skolledare, Linnea Lindquist, som menade att det måste bli ännu tydligare ramar, så att ingen rektor kan göra för lite.
Lawen Redar (S), kulturpolitisk talesperson, varnade för att det i tider av kommunala nerskärningar inte framgår hur många bibliotekarier som behövs för kalla något för folkbibliotek, och tillade: ”Det kanske är kanske dags att politikerna börja tänka på den här yrkesrollen: folkbibliotekarierna”. DIK:s förbundsordförande Anna Troberg slängde in en eventuell positiv effekt av att så många skolbibliotekarier ska anställas till 2025: ”Det kan bli ett guldläge att löneförhandla”. Men, som skolbibliotekarien Eric Haraldsson konstaterade: ”Skolbibliotekarier är rätt luttrade. Det har kommit satsningar då och då, så vi får se hur det här blir i praktiken sen”.
2. Drömmiga samarbeten
”Min dröm är en nationell samling för ABM-sektorn”, sade Charlotte Hyltén-Cavallius, forskare på Institutet för språk och folkminnen – under ett av många ögonblick på Biblioteksscenen som lyste av glödande emfas. Tänk om arkiven med sina berättelser, biblioteken som demokratisk arena och museerna med sin pedagogik och sina föremål kunde lyfta varandra med stöd utifrån de olika kompetenserna, och få resurser för det, fortsatte hon och tillade: ”för nu går man lite i otakt, lever lite olika liv”.
Liknande tankar hade Tingsryds bibliotek och Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik när de berättade om sin pilotstudie om vad museum och bibliotek kan lära av varandra, där föremål som bär historier, överraskande rumsgestaltning och en tilltro till besökarnas vilja att möta främlingar var några resultat. Men även om känslan på många håll är att ABM-sektorn är uppdelad och fragmenterad finns det samtidigt undantag. Inte många meter från Biblioteksscenen visade Arbetets museum sin nya vandringsutställning för barn om källkritik, specialritad för – och framtagen i tätt samarbete med – biblioteken i regionen. Att den till synes väldigt lyckade satsningen helt finansierats av Postkodlotteriet säger nog något om vår tid.
3. Paradigmskifte utmanar upphovsrätten
Generativ AI är på rasande framfart med tjänster som genererar nytt material, baserat på redan befintligt som de tränats på. Ett paradigmskifte, men också en högst utmanande situation för såväl författare, fotografer och dramatiker som formgivare, översättare och tonsättare – yrkesgrupper som alla var representerade i samband att frågan diskuterades under ett antal sessioner på årets bokmässa. För musikorganisationen Stim, som i år firar hundra, är teknikskiften egentligen ”business as usual”, sade chefsjuristen Lina Heyman, även om hon ser en skillnad: ”Det går fortare nu, och det slutar inte öka takten”.
En annan ny sak som forskaren Johan Axhamn pekade på är att generativ AI går in i kärnan i upphovsrätten, med sitt sikte på det kreativa skapandet: ”Upphovsmännen får inte betalt för det som AI generar, det blir en slags snålskjuts”. Klart är att det nu krävs fungerande lagstiftning och kanske även licenslösningar. Men trots att mycket återstår att göra var Lina Heyman var inte orolig: ”Vi kommer stå pall. Tekniken ska inte döda det mänskliga skapandet”. Upphovsrättsexperten Thorbjörn Öström lyfte ändå ett varningens finger: “Hade vi varit övertygade om att konsumenten alltid vill ha mänskligt skapande, då skulle vi inte ha ett problem”.
4. Bättre pejl på målgruppen
Under september präglades nyhetsrapporteringen av skjutningar och sprängdåd. Och på Bokmässan återkom frågan om hur de som jobbar närmast medborgarna, som bibliotekarierna, långsiktigt kan stödja den unga generationen utifrån kunskap och lyhördhet för deras behov och situation. Södertäljes bibliotekschef Helena Gomér berättade om samverkan med andra instanser i kommunen kring olika aktiviteter, ”så att unga ska möta trygga vuxna”. Att skapa målgruppsanpassade bibliotek, det är ett sätt, fortsatte hon och nämnde utformning av rummet, föredrag för personalen om hur tonårshjärnan fungerar och att ungdomar får komma in och hjälpa äldre med teknikfrågor som några vägar framåt.
Det senare var också ett förslag från läsambassadören Nioosha Schams, apropå att dagens bibliotekarier inte speglar befolkningen, vilket hon ser som ett stort – och alldeles för lågt prioriterat – problem: ”Många barn känner sig inte välkomna till bibliotekens värld, de ser inte förebilder som de kan känna igen sig i”. Att ta in unga med andra språk och bakgrunder, inte bara som teknikstöd utan också med inflytande över biblioteksverksamheten, det är så vi skapar morgondagens bibliotekarier, sade Nioosha Schams, och tillade: ”Man vill gärna se resultat snabbt, men vi måste bygga långsiktighet”.
