I det senaste avsnittet av podcasten Vi hörs i underlandet har fem barn valt ut böcker ur vårens svenska bokskörd, som de sedan läst under sommarlovet. Böckerna är en härlig mix av äventyr, skräck och resor, med ingredienser som cliffhangers, mystik, familjetrassel, vänskap, spänning, mod och grupptryck. Det blir både ris och ros till böckerna.
Avsnitten från Knivsta biblioteks podcast för barn och unga ser lite olika ut. Det kan vara just tips på nya böcker, ett samtal med en författare eller så kan det handla om vitt skilda ämnen som psykisk ohälsa eller rollspel. Men vad de har gemensamt är att de unga står i fokus. Det har hunnit bli 28 avsnitt sedan starten i oktober 2021.
– Vid varje släpp gör vi en affisch och ställer fram böcker som anknyter till ämnet som det pratas om i avsnittet. Vi har även haft bokcirklar, säger Emma Bäckström, ungdomsbibliotekarie, som tillsammans med Tove Frankow Crivellaro, barnbibliotekarie, producerar, klipper, bokar eventuella gäster och spelar in Vi hörs i underlandet.
– Vårt mål har aldrig varit att det ska vara en perfekt produkt, säger Tove Frankow Crivellaro. Utan det är mer processen för barnen att få träffa experterna eller andra personer som delar deras intresse. Det är en rimlig nivå för vad vi kan göra.
Projektet föddes som en del av Kulturrådets satsning på Stärkta bibliotek, och de har fått lära sig allting själva. Efter hand har inte bara större ljudkort köpts in, de har i och med podcasten förändrat hur de arbetat mot barn och unga. De planerar ofta in aktiviteter kopplade till ämnet i podden – som mangateckning, programmering eller rollspel. Podcasten blir på så sätt en spegel av biblioteket. I den blandas skönlitteratur och faktateman, och de beskriver varje avsnitt som en fortbildning i deras yrkesroller. De avsätter en arbetsdag vardera i veckan till arbetet med podcasten.
– Det är ett bra sätt för oss att vara nära åldersgrupperna, de flesta är i 10 till 14-årsåldern, och man kommer nära deras intressen och hur de tänker, säger Tove Frankow Crivellaro.
– Vi lär oss gruppdynamik, och vad som fungerar och inte. Alla barn har olika behov. Vi har blivit mer lyhörda och reflekterar efter varje avsnitt. Hade vi kunnat göra något annorlunda till nästa gång? Det gör att vi inte kan luta oss tillbaka och bli bekväma.
Snacket om podcasten har spridit sig, och de har fått kontakt med barn som inte läst så mycket tidigare eller som inte besökt biblioteket så ofta.
– Just icke-läsarna känner att det här är ett bra sammanhang att delta i, säger Emma Bäckström.
Även när projektpengarna har sinat vill de fortsätta i någon form – åtminstone med metoden – att djupdyka i olika ämnen – och fortsätta att arbeta tillsammans med barnen som fått stå i centrum i podcasten.
Lina Berglund, bibliotekarie på Tumba gymnasium.
Podcast kan även fungera som verktyg för gymnasiet. Lina Berglund arbetar som bibliotekarie på Tumba Gymnasium och håller i Biblioterapipodden – som återkommer i skolans egna podcast-feed, Studio Tumba, när det är tema läsvecka på skolan. Eftersom skolan har ett estetiskt program med inriktning mot ljud, finns det både tillgång till studio och elever med kunskap om både teknik och klippning. Att använda sig av podcast är naturligt på en sådan skola, menar hon, där lärare ofta blir kontaktade för att delta i ett TV-inslag eller en artikel som eleverna arbetar med. De har bland annat spelat in ett avsnitt om stress och hur böcker och läsning kan avlasta det.
– Vi har haft en frågelåda i biblioteket, sen valde jag ämne utifrån den. Skolstress var en av frågorna, men det var också något jag hade hört talas om som ett återkommande problem. Elever som är högpresterande, var stressade och mådde dåligt.
I avsnittet framför en elev en dikt om skolstress, och alla medverkande berättar om hur skönlitteratur hjälper just dem att få ett inre lugn och hur läsningen kan fungera som en distraktion.
– Det vill säga att det fungerade som biblioterapi ska fungera, säger Lina Berglund, som beskriver podcasten som ett verktyg som kan hjälpa till i studierna, och inte upplevas som kravfyllt.
Sju tips för en lyckad bibliotekspodd
Emma Bäckström och Tove Frankow Crivellaro fem bästa tips för bibliotekarier som funderar på att använda podcast i sitt läsfrämjande arbete:
- Syfte och mål. Ställa dig frågan varför. Vad vill era låntagare? Det kanske inte är en pod utan något annat?
- Vi planerade i ett halvår innan vi släppte första avsnittet så vi hade tid att sätta oss in i juridiken. Det ska inte förekomma personuppgifter, barnen säger bara sina förnamn. I vilken form behöver man föräldrars samtycke? Vi har även haft kontakt med kommunens jurist.
- Bra teknik. Man behöver inte börja med stora, dyra inköp, men det är viktigt med bra ljudkort och mikrofon.
- Vi har ingen ansvarig utgivare. Därför får gästen själv stå för vad de säger. Vi klipper själva, så vi kan alltid ta bort något som inte blev bra.
- En lagom hög ribba. Man kan lägga hur mycket tid som helst, men får bestämma sig för hur bra slutprodukten ska vara. Vi har ingen deadline, vi ligger inte i någon tablå och avsnitten kan vara mellan 25 minuter till 1,5 timme långa.
Lina Berglunds tips:
- Teknisk kunnig personal på skolan. Sök stöd hos skolledningen. Tekniska kvalitén är inte alltid avgörande, men det är värt att investera i om man vill göra det kontinuerligt.
- Bjud in eleverna att engagera sig. Vi tog avstamp i frågor som kom från eleverna.
- Lyssna på Flödetpodden, en podcast för bibliotekarier. Kontakta bibliotekarierna bakom podden för att få fler tips.
Både Emma Bäckström, Tove Frankow Crivellaro, Knivsta bibliotek, och Lina Berglund, Tumba Gymnasium, samtalar på Skolbiblioteksdagen den 24 oktober under programpunkten ”Podd som en del av det läsfrämjande arbetet”.
