Plötsligt händer det. Ett sedan länge glömt föremål, manuskript eller konstverk upptäcks och kastar nytt ljus över vår historia. I artikelserien ”Fyndet” får du möta yrkespersoner som har fyndat på jobbet.
Vill du berätta om ett fynd du eller en kollega gjort på jobbet? Kontakta redaktion@magasink.se
Året är 161 e. Kr. och Marcus Aurelius Antoninus har just blivit det romerska rikets 17:e kejsare. Från och med nu är det hans bild i profil som myntslagare ska prägla på åtsidan på de silverdenarer som kommer att spridas över det vidsträckta riket.
Ja, längre än så. En ansenlig mängd av hans och andra romerska kejsares mynt hittade norrut, till Bornholm, Skåne, Öland och Gotland. Ett och annat till Småland och Östergötland. I Sörmland var det över femtio år sedan en grupp arkeologer grävde fram en denar, då från Antoninus Pius regeringstid.
Vi förflyttar oss till september 2022 och arbetet med ett av de största infrastrukturprojekt i Sverige någonsin är i full gång. Det handlar om Ostlänken, en 16 mil lång spårkorridor mellan Järna och Linköping genom kulturbygder med närmare 600 fornlämningar.
I Linga utanför Järna vandrar Andreas Forsgren omkring. Han är arkeolog vid Stiftelsen Kulturmiljövård och uppdraget är att göra en förundersökning av tre boplatser.
”Det var inga stora överraskningar. Det såg ut precis som det brukar på en sådan här plats i Mellansverige.”
– Vi hittade keramik, trasiga rester av kok- och förvaringskärl och lite brända ben från slaktavfall och matrester. Det var inga stora överraskningar. Det såg ut precis som det brukar på en sådan här plats i Mellansverige, säger han.
I uppdraget från länsstyrelsen ingår att söka av ploglagret i schakten med metalldetektor. Det kan ju finnas fynd som dragits runt i ploglagret.
– Det pep mest hela tiden. Det var ölkapsyler, mynt från 1930-talet, järnskrot och hästskosömmar. Helt normala saker.
Andreas Forsgren får signal på en jordkoka. När den faller isär i hans hand blir ett mynt synligt.
– Det såg ut som en 25-öring som jag minns från när jag var liten. När jag borstade med pensel såg jag plötsligt profilen av en skäggig man.
Den romerska denar som Andreas Forsgren hittade, efter konservering, åtsida till vänster, frånsida till höger.
Foto: ACTA konserveringscentrum
Efter en diskussion med projektledaren Reidar Magnusson står det klart att det rör sig om Marcus Aurelius – den snälle och stoiskt vise kejsaren som mördas av sonen Commodus i början av filmen Gladiator från 2000 om ni minns.
Med hjälp av numismatikern Lennart Lind kan de dechiffrera inskriften. På åtsidan ”Imperator Marcus Aurelius Antoninus Augustus”. På frånsidan ”Concordia Augusti Tribunicia Potestate XV Consul III (se faktaruta).
– Det gör att vi kan datera myntet till hans första regeringsår 161 e. Kr. Romerska silverdenarer är hyfsat vanliga i södra Sverige, men norr om Småland är de mer sällsynta, berättar Andreas Forsgren.
Hur den präglade silverstycket med Marcus Aurelius skäggprydda ansikte hamnade i matjorden ovanför en stolphålsrad till ett långhus i Järnatrakten från romersk järnålder går naturligtvis inte att säga säkert. Det kan ha skett via andra germanska stammar, som i sin tur fick myntet från romare och lät det vandra vidare norrut.
– Det är också klarlagt att människor från dagens Skandinavien var romerska legoknektar. Myntet kan vara del av deras sold som de tog med tillbaka till hembygden där det antingen tappades eller gömdes medvetet.
Nu ska silverdenaren till Historiska museet som ska avgöra var den ska förvaras. För Andreas Forsgrens del är fyndet vid järnåldersbosättningen i Linga ett roligt och spännande minne som kvalar in på topplistan av yrkesmässiga fynd:
– Tidigare var jag med och undersökte en vikingatida kistgrav utanför Eskilstuna med full vapenutrustning. Det var naturligtvis häftigt. Men att plötsligt hitta ett romerskt mynt bland ölkapsyler och järnskrot var en oförglömlig upplevelse.
Marcus Aurelius och hans silverdenarer
- Marcus Aurelius var en romersk kejsare som regerade från 161 till 180 e.Kr. Han är mest känd för sin bok Självbetraktelser, en personlig dagbok om hur man lever ett bra liv.
- Denar var ett romerskt silvermynt och ett av de vanligaste mynten i omlopp. Ordet ”denar” kommer från det latinska deni – tio gånger – eftersom dess värde var 10 as.
- Av de romerska denarer som hittats i Sverige är de från Marcus Aurelius regeringstid vanligast, omkring tusen mynt har påträffats.
- Myntet som Andreas Forsgren hittade är tillverkat av silver och väger 3,03 gram.
- På åtsidan (framsidan) syns kejsaren avbildad, på frånsidan (baksidan) segerns bevingade gudinna Victoria som håller en segerkrans.
- Inskriften på åtsidan lyder: ”IMP M AVREL ANTONINVS AVG”. På frånsidan ”CONCORD AVG TR P XV COS III. Det ska läsas som ”Imperator Marcus Aurelius Antoninus Augustus” och ”Concordia Augusti Tribunicia Potestate XV Consul III”. Det sista betyder i klartext: Kejsarens endräkt/harmoni med makt som folktribun för 15:e gången konsul för tredje gången.
- I en kortare artikel i kommande nummer av Fornvännen skriver Andreas Forsgren och Reidar Magnusson om sitt fynd.