Under sin presentation av årets kulturbudget underströk kulturminister Parisa Liljestrand (M) att det ekonomiska läget, med inflation och det behov av förstärkningar till brottsbekämpning och försvar som regeringen ser, sätter strama ramar för hennes utgiftsområde.
– Jag är såklart väl medveten om att det finns stora behov inom samtliga områden som jag ansvarar för. Inom kulturen, inom journalistiken, demokratin och också den nationella minoritetspolitiken. Och politiken har ett oavvisligt ansvar för att bistå – men också ett stort ansvar för helheten, sade Parisa Liljestrand.
Årets kulturbudget är i princip lika stor som förra årets. Däremot utgör den, som Magasin K tidigare berättat, den lägsta andelen av den totala statsbudgeten sedan 2004. Parisa Liljestrand betonade också att Kulturdepartementet behövt prioritera, där tre områden satts i första rummet: läsning, kulturarv och digitalisering.
När det kommer till de läsfrämjande insatserna föreslår regeringen att medel avsätts för en satsning på folkbibliotekens arbete med att främja läsning, där insatser riktade till barn och unga ska prioriteras särskilt.
Hon nämnde sedan regeringens satsning om 433 miljoner kronor på bemannade skolbibliotek, som ligger på utbildningsdepartementet, samt det som i kulturbudgeten heter heter ”långsiktig satsning på att stärka folkbiblioteken och läsfrämjandet”, som får 40 miljoner kronor årligen de kommande tre åren. Det kan dock jämföras med den tillfälliga satsningen Stärkta bibliotek, som fick mellan 75 och 225 miljoner kronor årligen.
Kulturarvet får ökade bidrag. Enligt Parisa Liljestrand handlar det om att tillgängliggöra kulturarvet för fler, men också att museerna ska kunna använda den ”dolda skatt som samlingarna utgör”, både för forskningen, för att utveckla pedagogiska metoder och ur beredskapssynpunkt.
– Kriget i Ukraina visar att vi inte kan ta våra samlingar för givet. De är att betrakta som en kulturell livförsäkring.
”Inte den mest glamorösa delen av kulturpolitiken – men den är nödvändig.”
Parisa Liljestrand nämnde också att den nya Mediemyndigheten kommer se dagens ljus i januari nästa år samt att Konstnärsnämnden och Statens kulturråd får i uppdrag att undersöka möjligheterna för en sammanslagning.
– Vi kan se med de erfarenheter vi har från pandemin att en omfattande flora av stöd från olika aktörer gjorde det svårare för kulturskapare hur och var man skulle söka stöd, sade Parisa Liljestrand och tillade att ett sparbeting kommer att åläggas flera av statens myndigheter, utom de rättsvårdande och försvarets, vilket också träffar Kulturdepartementets myndigheter.
Arkiven, som också får något ökade anslag, beskrev kulturministern som ”en central del i vårt kollektiva minne” och tog digitiseringen av fastighetshandlingar på Riksarkivet som exempel: ”inte den mest glamorösa delen av kulturpolitiken – men den är nödvändig”.
DIK:s förbundsordförande Anna Troberg efterlyser stora och breda satsningar på kulturen.
När Magasin K ber DIK:s förbundsordförande Anna Troberg kommentera årets kulturbudget är hon hård i sin kritik.
– Det här duger inte. Vi ser igen att man drar ner på just kulturen och det är väldigt allvarligt med tanke på att den varit underfinansierad under så lång tid, och dessutom kom pandemin som slog hårt mot kulturen, säger Anna Troberg.
Kulturministern menar att det behövs en stram kulturbudget för att klara ekonomin, säkerhetsläget och brottsligheten.
– Ja, men om Sverige ska fortsätta vara ett land med ett levande kulturliv måste man satsa på kulturen. Kulturen är inte en av de största posterna i statens budget, och ute i kommunerna vet vi att kulturen inte står först i kön när det ska delas ut pengar, tvärtom. Alla måste spara, men vi är nära en gräns där flera inte längre kan bedriva kvalitativa kulturverksamheter för att de inte får rätt resurser.
På kulturens område prioriterar regeringen läsning, kulturarvet och digitalisering. Vad säger du om det?
– Läsning är naturligtvis en viktig och bra prioritering, vi har också sett att man skjutit till pengar, bland annat genom bemannade skolbibliotek, det är vi väldigt glada för. Digitaliseringen är också viktig. Det här är viktiga områden.
De kommande tre åren får det som heter ”långsiktig satsning på att stärka folkbiblioteken och läsfrämjandet” 40 miljoner kronor årligen. Den tillfälliga satsningen Stärkta bibliotek fick mellan 75 och 225 miljoner kronor årligen 2018-2023. Vad säger du om det?
– Från DIK:s sida anser vi att det definitivt varit bättre att permanenta satsningen på stärkta bibliotek.
Beror det på anslagets storlek?
– Framför allt för att vi behöver långsiktiga satsningar. Man måste kunna planera framåt, veta att det här gäller, det här kan vi arbeta med. Men kultursektorn lider av att man får många korta satsningar. Det blir ett hattande fram och tillbaka som kostar pengar och energi. Personalen i verksamheterna behöver kunna planera.
”Det är jättebra att det kommer in pengar till kulturarvet. Men lita på personalen och experterna kring hur pengarna används bäst.”
Regeringen skjuter också till 100 miljoner extra till kulturarvet.
– Det är jättebra att det kommer in pengar till kulturarvet. Men lita på personalen och experterna kring hur pengarna används bäst. Vi vet att Sverigedemokraternas syn på kulturarvet skiljer sig från övriga partiers. Så vi behöver bevaka att de som jobbar i verksamheterna styr hur pengarna ska användas.
Även Riksarkivet får en jämförelsevis stor ökning mot förra årets budget, och ett tillskott om 36 miljoner kronor mer.
– Riksarkivet har varit underfinansierat länge, så det är bra att det skjuts till pengar där. Sedan är frågan om det räcker.
De centrala museerna får 58 miljoner kronor mer, räcker det?
– Jag skulle säga att det inte räcker. Där behövs en annan strategi. Det är inte rimligt att låta så viktiga verksamheter förfalla, men inte heller att sätta dem i en hyressituation som inte fungerar. Det här är något som varit ett problem under lång tid. Kulturen behöver ett sunt politiskt intresse, som förstår att den är viktig och kostar pengar – och det har vi inte sett på länge.
