Det märks att Marika Bogren brinner för museiverksamhet – och kulturhistoriska föremål.
– Det dessa föremål berättar om oss människor och vår historia och hur jag kan förmedla detta till människor här och nu, det är jag nyfiken på.
Marika Bogren började sitt chefsjobb för de historiska husens samlingar i mars 2023. Hennes första tid har präglats av att sätta sig in i hur myndigheten Sveriges historiska museer (SHM) fungerar. Framför allt har hon knutit an till och lyssnat av sina medarbetare. I enheten som Marika Bogren leder ingår Hallwylska museets, Skoklosters slotts och Tumba bruksmuseums samlingar samt de kyrkliga samlingarna i Historiska museet. Det är en matrisorganisation för samlingar och forskning där arbetet handlar om att förvalta och vårda samlingarna, förvärva föremål och hantera lån.
– Autenticitet är ett bärande ord för mig. Likaså unicitet. Hur behåller vi karaktären hos varje delsamling och hur kan vi få dem att samverka? Jag hoppas att vi ska kunna belysa vad ett historiskt hus egentligen är.
Att slå fast några storslagna visioner redan nu, innan hon och medarbetarna hunnit diskutera ordentligt vad avdelningen behöver bli bättre på, tycker hon är för tidigt.
– Misstaget som många nya chefer gör är nog att de kommer in som en virvelvind och har lite för många visioner på en gång. Idéer behöver mogna fram.
Marika Bogren har tillbringat en stor del av sitt yrkesverksamma liv inom museivärlden. Hon arbetade på Nationalmuseum under 18 år som konstpedagog och intendent. Därefter blev hon avdelningschef för samlingar och kulturmiljö på Gotlands museum (inriktat på kulturhistoria, precis som SHM). Där hade hon till exempel inblick i arbetet med utplaceringen av blue shields-märkningen för kulturegendom. Hon vet också hur forskarvärlden fungerar efter sitt avhandlingsarbete om Tyra Lundgren. Alla dessa erfarenheter har hon användning av i sitt nya jobb. Till exempel ingår det många konstföremål i de samlingar hon ansvarar för nu.
Dagens diskussion om kulturarvsbegreppet intresserar Marika Bogren. Synen på vårt kulturarv är i ständig förändring, menar hon:
– Hur vi förhåller oss till våra samlingar är därför också föränderligt, i ständig omprövning.
”Konsten och kulturen ska vara fri från politisk innehållsstyrning.”
SHM vill sprida kunskap om att vårt kulturarv är ”mångfaldigt, brett och att det spänner över långa tidsperioder”.
– Det handlar om människans relation till det materiella kulturarvet men också det immateriella, som exempelvis muntligt traderade berättelser som vi dokumenterar och bevarar.
När hon hade visningar av konsthantverksavdelningen på Nationalmuseum brukade hon tala om hur influenser från andra länder ständigt påverkar och formar vårt kulturarv. Hon är kritisk till de politiker och aktörer som försöker lägga beslag på kulturarvsbegreppet.
– De vill gärna koppla ihop det med typiskt nationalistiska eller svenska förtecken och försöker snäva av det, i någon mening kidnappa det. Därför är armlängds avstånd från politikernas håll extremt viktigt när det gäller kulturpolitiken. Konsten och kulturen ska vara fri från politisk innehållsstyrning.
Marika Bogren, Statens historiska muséer, fotograferad på Hallwylska muséet.
Foto: Jonas Eng
SHM gör en hel del utställningar för barn och unga. Just nu visas till exempel en utställning om enhörningar på Livrustkammaren. Myndighetens pedagogiska verksamhet är viktig för att nå barnpubliken – man ger skolvisningar och har även längre samarbeten med vissa skolor.
– Skolan är en träffyta där vi har möjlighet att nå alla, oavsett vilken samhällsklass eller geografisk plats som eleverna kommer från.
Unga som passerat grundskoleåldern är det dock svårare att nå.
– Men när det gäller Hallwylska museet med sina historiska dräkter från 1800- och 1900-talet, där märker vi att unga vuxna blir intresserade. I höst ska vi ha en aktivitet som handlar om dräkter.
SHM har detta år fått statliga medel för att öka digitaliseringen av sina stora samlingar.
– På min enhet digitaliserar vi nu Tumba bruksmuseums samlingar. Sammantaget, i hela myndigheten, skulle jag säga att vi är på god väg, men det finns mycket kvar att göra. Aktivitetsgraden inom exempelvis arkeologiska samlingarna är hög.
Hon tycker det är ”oerhört bra” att föremål tillgängliggörs på nätet.
– Men vi behöver också ta det ett steg längre – att vi försöker problematisera den kunskap som finns i det som vi lägger ut på nätet, sätta in det i ett sammanhang.
”Digitaliseringen får inte bara bli ett bildsamlande.”
”Digitala pedagoger” skulle kunna fungera som ett slags curatorer, enligt henne.
– Jag tror att man som besökare behöver den fördjupningen när man tar del av materialet, så det inte bara blir ett bildsamlande.
Att vrida och vända på frågeställningar, söka det mångbottnade, intresserar henne. Hon betonar att museerna, med sin förmåga att kunna skapa sammansatta berättelser kring vårt samhälle, kan bidra med något väsentligt – att i vår polariserade tid med sina svartvita svar istället lyfta fram det komplexa:
– Då har vi chans att kunna förklara svåra saker om oss människor och visa att det inte finns några enkla svar, utan däremot många svar på samma fråga. Det tycker jag är ett sympatiskt förhållningssätt till tillvaron. Jag älskar komplexitet!
Sju museer ingår i myndigheten
Marika Bogren är enhetschef för de historiska husens samlingar på Statens historiska museer som är en myndighet. I den ingår sju olika museer: Livrustkammaren, Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet, Sveriges museum om Förintelsen, Tumba bruksmuseum, Skokloster slott, Hallwylska museet och Historiska museet.
