– Det mest upprörande i allt det här är att storföretagen har gått in och tagit material från upphovspersoner utan att fråga, för att sedan bygga verktyg som konkurrerar ut dem, säger Josefine Engström, ordförande för Svenska Tecknare.
Det var i våras som Svenska Tecknare gick ut och frågade de egna medlemmarna och andra i branschen hur de såg på generativ artificiell intelligens (AI). Det visade sig att majoriteten var oroliga – för den egna framtiden, för en försämrad betalningsvilja och för en försvagad upphovsrätt. Sedan dess har Svenska Tecknare vridit och vänt på nuvarande lagstiftning för att till slut landa i behovet av en tydlig hållning.
– Många har tolkat lagen som att man har rätt att datautvinna så länge upphovspersonen inte har motsatt sig det. Men vi har stöd i lagen för att det inte är tillåtet. Bara för att man har rätt att samla in material betyder det inte att man har rätt att skapa nytt utifrån det.
”Bara för att man har rätt att samla in material betyder det inte att man har rätt att skapa nytt utifrån det.”
Svenska Tecknare anser alltså att lagen är tillräcklig, men att den tolkats fel. De anser också att upphovspersoner borde ersättas retroaktivt för det material som redan använts för att träna upp AI-system.
För att en sådan ersättning ska bli verklighet behöver politikerna få upp ögonen för problematiken, menar Josefine Engström:
– Jag hoppas att de inser att de ska värna de människor som faktiskt skapar det innehåll som AI sedan skapar utifrån. Och att storföretagen ska visa en vilja att respektera upphovspersonerna.
Svenska Tecknare anser också att AI bara ska tränas på material där upphovspersoner uttryckligen gett sin tillåtelse, samt att det ska vara företagens ansvar att fråga om den tillåtelsen.
– Det kan inte ligga på den enskilda upphovspersonen att säga nej, det är i stort omöjligt. Du har ingen kontroll över var ditt material hamnar på nätet, säger Josefine Engström.
”Vi ser också hur förlagen försöker hitta AI-lösningar, vilket påverkar våra medlemmar som skapar omslag och illustrationer.”
Klart är att generativ AI redan i högsta grad påverkar de visuella kreatörernas arbetsmarknad.
– Ett spelbolag sade nyligen upp nära hälften av sina anställda för att ersätta dem med AI. Vi ser också hur förlagen försöker hitta AI-lösningar, vilket påverkar våra medlemmar som skapar omslag och illustrationer. Och så får vi rapporter om att uppdragsgivare generellt satsar på AI.
Samtidigt menar ni att konst och kultur kan samexistera med generativ AI under gällande upphovsrättslagstiftning. Hur kan det gå till?
– Själva utvecklingen går inte att stoppa, världen och tekniken utvecklas och förändras – men man kan göra det på ett etiskt och hållbart sätt. Det handlar också om att vi bestämmer oss för vilket samhälle vi vill ha. Vill vi att AI ska ta fram bilden till mitt barns bilderbok eller vill vi att en annan människa genom bild ska dela med sig av sina erfarenheter?
Fotnot: Svenska Tecknare gick ut med sin officiella hållning kring hur generativ AI ska tolkas rättsligt på DN debatt på måndagen. Sedan dess har Författarförbundet ställt sig bakom förslaget.
Tränas på befintliga bilder och texter
Generativ AI används i tjänster som genererar nytt material baserat på redan befintligt material som den tränats på. De mest uppmärksammade tjänsterna som använder sig av generativ AI är Chat GPT och Midjourney.