– Det som är mest uppseendeväckande – och också väldigt alarmerade – är att det är så många som funderar på att byta jobb på grund av arbetsmiljön. Det är allvarligt för biblioteken, säger Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK och projektledare för ”Som om vi ska bära hela samhället”: En rapport om bibliotekariernas arbetsmiljö och bidrag till samhället.
Till grund för den nya rapporten ligger en enkät där DIK:s bibliotekariemedlemmar fått svara på frågor om sin arbetsmiljö med fokus på de senaste två åren. Under perioden har 56 procent av alla bibliotekarier bytt eller funderat på att byta jobb på grund av arbetsmiljön. Var tredje av dem har dessutom övervägt att byta till ett helt annat yrke.
– Det är redan en brist på bibliotekarier på många håll. Och med satsningen på skolbibliotek kommer det behövas ännu fler. Så man måste förbättra arbetsmiljön, men också satsa på lönerna, så att inte fler byter yrkesbana.
Det blir färre personer som ska göra fler saker, eftersom annan välfärd skärs ner. I slutändan blir arbetsbelastningen för hög samtidigt som man upplever att ens kompetens inte tas tillvara, vilket i sin tur minskar arbetsglädjen.
I grund och botten handlar det om att det behövs mer resurser till biblioteken, säger Johanna Alm Dahlin, och tillägger att den frågan går som en röd tråd genom bibliotekariernas svar.
– Det blir färre personer som ska göra fler saker, eftersom annan välfärd skärs ner. I slutändan blir arbetsbelastningen för hög samtidigt som man upplever att ens kompetens inte tas tillvara, vilket i sin tur minskar arbetsglädjen.
De senaste två åren har 94 procent av folkbibliotekarierna upplevt social oro. Med det menas grupper eller individer som visar respektlöshet mot bibliotekets regler och andra besökare, bråk eller enskilda individer som är onyktra eller aggressiva.
Vidare har 56 procent upplevt våldsamma situationer, 38 procent fått utstå kränkningar och 14 procent utsatts för hot. Andelen som svarar att de utsatts för hot eller kränkningar är högre bland kvinnor, hbtqi-personer, utlandsfödda och de som är rasifierade.
Enligt rapporten innebär det att oro och oordning på folkbiblioteken nu har återgått till tidigare nivåer, efter en tillfällig minskning under coronapandemin. Samtidigt upplever bara hälften av bibliotekarierna att de får tillräckligt med stöd och utbildning för att hantera svåra situationer.
Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK och projektledare för ”Som om vi ska bära hela samhället”: En rapport om bibliotekariernas arbetsmiljö och bidrag till samhället.
– Det här är något som vi trycker väldigt hårt på, att man ska få återkommande utbildning för hur man hanterar hot och våld, men också kunskap om hur man ska bemöta olika typer av människor, till exempel med missbruksproblematik eller psykisk ohälsa. Det räcker inte att arbetsgivaren ordnade en kurs för tio år sedan, säger Johanna Alm Dahlin.
Enkätsvaren visar också att nära hälften av folkbibliotekarierna stundtals arbetar ensamma, trots Arbetsmiljöverkets föreskrifter som säger att den som jobbar i en miljö där man riskerar att utsättas för hot eller våld inte ska arbeta ensam.
– Det finns riktlinjer, men de efterlevs inte. Alla upplever det inte som ett problem att jobba ensam, men för många är det det. Här anser vi att arbetsgivarna måste göra ordentliga riskbedömningar, säger Johanna Alm Dahlin.
DIK:s krav
- Samhällets utsatta ska inte vara bibliotekens ansvar
- Arbetsgivare måste stärka arbetet kring hot, våld, kränkningar och trakasserier
- Fler aktörer behöver ta ansvar för det digitala utanförskapet
- Biblioteken måste få tillräckliga resurser
- Politiken ska inte lägga sig i bibliotekens bedömningar
- Bibliotekariernas löner ska spegla deras utbildning
och ansvar
Även skolbibliotekarierna i rapporten vittnar om ett hårt samhällsklimat och nedskärningar i skolan som påverkar. Av skolbibliotekarierna är det 72 procent som upplevt social oro och 36 procent som sett våldsamma situationer. 31 procent har utsatts för kränkningar.
– Skolbibliotekarier jobbar nästan alltid ensamma i biblioteket, det är inte så konstigt. Men det ska finnas andra yrkesgrupper till hands. Många skriver att det nu är ett hårdare klimat elever emellan, men även mot skolbibliotekarier och lärare, säger Johanna Alm Dahlin.
Vad krävs för att utvecklingen ska vändas?
– För skolbibliotekariernas del behöver det också finnas rutiner och riskbedömningar, men också att verksamheter runtomkring stärks upp, som elevhälsa och ungdomsverksamhet. Elever som mår dåligt eller är utsatta på olika sätt måste fångas upp av andra instanser.
Och när det kommer till folkbiblioteken?
– Även där handlar det att stärka upp det omgivande samhället, som missbruksvård, psykiatri, socialtjänst och ungdomsverksamhet. Samtidigt måste det till mer resurser till biblioteken, så att man klarar de här utmaningarna jämte sin egen verksamhet.
Om undersökningen
Enkäten var öppen 24 april–16 maj 2023 och 1 891 personer svarade, vilket ger en svars-frekvens på 42 procent. Enkäten var anonym och alla citat i rapporten kommer från fritextsalternativ. Frågorna handlade om arbetsmiljön under de senaste två åren, det vill säga april 2021 till april 2023. Årets undersökning har utöver arbetsmiljön också fokus på bibliotekariernas löner och värdet av biblioteken.
