Statskontoret fick i början av augusti uppdraget att analysera och kartlägga myndigheternas kommunikation- och informationsverksamhet. Regeringen skriver i ett pressmeddelande att ”det inte är tydligt varför kommunikationsverksamheten har ökat i omfattning eller i vilken utsträckning myndigheterna ägnar sig åt opinionsbildning”.
– Regeringen vill få en tydlig bild av omfattningen av informations- och kommunikationsverksamheten, och vill att Statskontoret analyserar hur myndigheterna förhåller sig till kraven på god förvaltningssed, legalitet, saklighet och opartiskhet, säger civilminister Erik Slottner i ett uttalande.
Statskontoret ska endast granska den del av kommunikationen som ”riktar sig mot allmänheten i syfte att aktivt påverka allmänhetens kunskaper, attityder eller beteenden i en avsedd riktning.” Annan informations- och kommunikationsverksamhet som myndigheterna bedriver omfattas alltså inte i granskningen. Regeringskansliet samt universitet och högskolor omfattas inte heller av uppdraget.
Förutom att granska hur kommunikation- och informationsverksamheten förhåller
sig till kraven på legalitet, saklighet och opartiskhet ska även Statskontoret bland annat kartlägga hur stor del av kommunikationsverksamheten som läggs ut på konsulter och andra privata företag.
Uppdraget ska redovisas senast den 4 mars 2024.
