Hur står sig de sifferlösa avtalen när konjunkturen svänger och inflationen går upp? Magasin K har frågat fyra fackliga ombud i landets tre största städer hur årets löneförhandlingar gått.
Göteborg: ”Vi vet att många har en tuff situation ekonomiskt”
DIK:s medlemmar på Biblioteken i Malmö går på sifferlösa avtal. Någon oro likt den i Göteborg har däremot inte Irmeli Olsen, ordförande i DIK-föreningen på Malmö stadsbibliotek, stött på.
– Jag har inte mött någon oro alls. Man konstaterar att allt är dyrare, att det ekonomiska läget påverkar lönerna, och så tar man det för vad det är.
Snarare har årets löneprocess på gått ”oväntat smidigt”, enligt Irmeli Olsen.
– Förra året hade jag kontakt med flera missnöjda medarbetare och hade även en del möten med sektionschefer där det framgick att man satt ”lön efter lön” snarare än ”lön efter prestation”.
Hon förklarar att arbetsgivaren förra året höjde medarbetare som låg lågt på bekostnad av medarbetare som redan hade en bra lön – där arbetsgivaren uttalat argumenterade för den nya lönen med att medarbetaren redan tjänade bra.
– Och så ska man ju inte sätta lön. Detta lyftes i uppföljningarna och jag har, med ett undantag, inte sett några sådana tendenser i år. I år har jag bara fått enstaka frågor kring påslag i kronor och procent. Ingen är ju någonsin nöjd, men det verkar finnas en acceptans.
Hennes fackliga kollega Patrik Nilsson, som är ordförande för DIK i Malmö stad, säger att han i höstens samtal med staden lyfte att de stora effektiviseringskrav som vissa av förvaltningarna har på sig inte får påverka löneutvecklingen.
– Uppräkningen av lönerna motsvarar såklart inte inflationen, större delen får reallönesänkningar, men det har varit viktigt att utfallet inte ska handla om att få en dålig kommunekonomi att gå ihop, säger Patrik Nilsson.
Precis som i Göteborg finns i Malmö ett ekonomiskt utrymme som sätts av kommunledningen och som förvaltningarna har att förhålla sig till, vilket dock inte är något som uttalat ska påverka löneutvecklingen. I år finns det dock en oro, berättar Patrik Nilsson, att en del förvaltningar med stora grupper anställda som är med i Kommunal, ska hålla igen lite på lönerna eftersom Kommunal väntat in industriparternas märke.
– I den mån märket blir vägledande för deras löner får vi ta igen det nästa år, om vi känner att vi blir missgynnade, säger han.
Arbetsgivaren kan lägga sig hur lågt som helst med ett sifferlöst avtal, det är nackdelen.
Både Patrik Nilsson och Irmeli Olsen säger att DIK:s sifferlösa avtal över tid gynnat deras medlemmar. De har också en tilltro till att det kommer att löna sig på sikt, även om Irmeli Olsen säger att hon kan känna sig lite kluven.
– Fördelen är att man är mindre låst – ett sifferlöst avtal ger större möjlighet att följa med i svängningarna – medan en fast siffra kan leda till att man får ett påslag som inte på långt när matchar prisökningar och inflation. Å andra sidan kan arbetsgivaren lägga sig hur lågt som helst med ett sifferlöst avtal, det är nackdelen, säger hon.
För Patrik Nilsson ligger den största utmaningen i det sifferlösa avtalet i den prestationsbaserade delen.
– Man ska känna en ägandedel i löneutvecklingen, och där har arbetsgivaren en väg att gå. Vi upplever att när det är svårrekryterat till en viss yrkesgrupp vägleder det mer än en medarbetares prestation, det är absolut fel.
I Malmö ska DIK-medlemmarnas löner vara satta till 1 april, något som parterna gick i hamn med även i år. På Biblioteken i Malmö meddelar Irmeli Olsen att lönerna är satta och kommunicerade sedan ungefär en månad tillbaka, nu väntar bara uppföljningssamtal med HR och stadsbibliotekarien.
