– Tänk om jag sa till dig: ”du behöver inte skriva din artikel så noga, ta bara några ord”.
Amanda Creutzer pausar.
– Så ser det ofta ut när formgivare ombes “skissa lite grann” på en utställning för att få ett jobb. Du sitter i veckor och ritar, utan betalt och utan garanti att få uppdraget. Folk jobbar ihjäl sig och får ingenting.
Amanda Creutzer hade jobbat som utställningsproducent på museum i 30 år när hon utbildade sig till upphandlare. Hon såg ett skriande behov av kunskap om offentlig upphandling av kultur och det fick henne att, tillsammans med juristen Henrik Thorsson, starta Upphandlingsbryggan. Utöver en kunskapsplattform håller de bland annat utbildningar i konsten att upphandla.
– Få förstår att det finns ett regelverk. Många tycks gå på en känsla av hur man tycker att det ska vara, men det finns lagar även för den här världen.
När museer som drivs av kommuner och regioner vill anlita frilansare, för att exempelvis formge en utställning, måste uppdraget upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det ska ske genom annonsering där intresserade får lämna anbud. Men flera av de som försöker få uppdragen har fått nog av processen, som de menar har orimliga villkor som upprepar sig gång på gång. Störst är kritiken mot gratisarbetet som lyser igenom i annonserna.
– Museer måste fundera över vad som är rimligt och veta vad de gör. Många kanske tänker att de är the good guy när de ber dig att “bara skissa litegrann”, men det är för att de inte förstår vad det betyder, säger Amanda Creutzer.
Amanda Creutzer tycker också att egenföretagarna själva har ett ansvar att sätta sig in i regelverket kring upphandlingarna.
Foto: Jonas Eng
Lina Sporrong har sysslat med formgivning av utställningar i 25 år. Devisen “skissa lite grann” känner hon igen. Allt för väl. Hon säger att det är ”oacceptabelt att göra en del av jobbet för att kunna söka det”.
– Dessutom vet man att man skissar i konkurrens med andra. Man pendlar mellan “ska jag göra det riktigt bra att så jag får jobbet?” Eller “ska jag lägga ned skitlite arbete, inte få jobbet och så är det bortkastat i alla fall”?
För en formgivare är idéarbetet och skissarbetet också den viktigaste delen, menar hon och tillägger att hon förstår att det kan bli fel när museum drivs av regionen.
– Museet har att göra med jurister som i vanliga fall jobbar mest med sjukvård. Det blir ju en jättekrock med regler från en helt annan värld.
De egenföretagare som Magasin K talar med nämner flera skräckexempel. Omfattningen på arbetet som krävs för att lämna anbud är många gånger absurd, menar de. Utöver gratis skisser har de sett annonser där man själv ska ta fram mängder av faktaunderlag, skriva förslag på texter på flera språk och redovisa hur underhållet av tekniken ska garanteras i tio år framåt.
Lina Sporrong nämner att det förekommer att enskilda formgivare kontaktas och får veta att uppdragsgivare vill jobba med dem men att de “måste” bjuda in flera. "Om de redan vet vilka de vill jobba med blir processen ett sådant enormt resursslöseri och massa människor lägger ner hårt arbete i onödan."
Ett exempel som kommer upp flera gånger är Sjöfartsmuseet i Göteborg, som våren 2021 sökte formgivare för tre nya basutställningar. Till en början skulle de som lämnade anbud skissa förslag, utan arvode. För Malvin Karlsson, utställningsformgivare, blev det droppen. Istället för att bara strunta i att lämna anbud, lyfte han frågan på ett forum med andra verksamma inom branschen.
Uppslutningen gjorde att egenföretagarna bildade ett nätverk med fokus på frågan. Det ledde också till att upphandlingensenheten på Göteborgs stad tog bort skisskravet.
– Att man ändrar kraven har aldrig hänt förut. Samtidigt har ifrågasättandet aldrig heller varit så starkt. Det var fint att de tog till sig det, all heder åt dem, säger Malvin Karlsson.
Maja Björk Lindahl, utställningsproducent på Sjöfartsmuseet, kom in i processen senare. Hon tror att anledningen till att man först efterfrågade skisser förmodligen var att öka chanserna för att nya formgivare i branschen skulle kunna komma in.
– Men de som var kritiska satte verkligen ner foten. Då lyssnade vi och ändrade. Många blev glada, men vi fick höra av andra att de inte fick en chans att visa vad de kunde. För vissa är det ju synd.
Kritiken gäller att skissarbetet är gratis. Kan man inte ha ett skissarbete man får betalt för?
– Ibland har vi råd med det. I så fall väljer man ett fåtal som får betalt och då är det många som inte får chansen att lämna anbud alls.
För de företagare som Magasin K talar med är just det ett stort problem, att det hela tiden kommer in nya i branschen som accepterar villkoren. Samtidigt understryker Amanda Creutzer att upphandlingarna delvis är till för just det.
– Köp med offentliga medel är reglerade i lagen. För att skydda leverantörer och för att formgivare ska veta vad det finns för uppdrag måste man annonsera öppet, och ska man jobba mot det offentliga måste man förstå att det finns regler – det går inte att någon får alla uppdrag för att man är tjenis med varandra. Öppnar vi inte upp kommer inga nya in och vi fortsätter ha en homogen konstvärld.
Amanda Creutzer säger att det finns undantag till lagen, som många beställare gärna vill lära sig mer om. Hon säger också att okunskapen, motviljan och kanske i viss mån rädslan inför regelverket är stor både bland de som upphandlar och de som blir upphandlade.
–Många vill inte annonsera utan kunna välja direkt, och det gör man i stor utsträckning. I vissa fall har man lagen på sin sida, i andra inte.
Amanda Creutzer tycker också att egenföretagarna själva har ett ansvar att sätta sig in i regelverket.
– Jag fattar att det är jobbigt, handen upp alla i kultursektorn som är sugna på att lära sig LOU. Men vill man navigera i det här behöver man baskunskap.
På Sjöfartsmuseet i Göteborg säger utställningsproducenten Maja Björk Lindahl att det är stor skillnad i synen på hur man får uppdrag i olika branscher.
– Vad är gratisarbete? Att vara formgivare innebär till viss del att söka nya jobb. Reklambranschen är van att lägga pitchar för att få jobb. De flesta företag räknar fram sin timpeng så att den också täcker kostnader för säljarbete och administration.
De vi pratat med vill få betalt också för skissarbetet.
– Då ser jag två vägar, antingen att det ligger en peng för att lämna in anbud eller att formgivare har timpriser med utrymme att lämna skissuppdrag.
Själv brukar Maja Björk Lindahl inte be om skisser utan istället prata med referenser och efterfråga exempel på tidigare uppdrag.
– Vi vill hitta ett sätt att upphandla som känns schysst för alla. Det finns en lag med tydliga krav, men det är inte samma sak att upphandla lagerhyllor med ett visst mått och pris som att upphandla någon man har ett jättebra samarbete med. Att det ska möta det här jättefyrkantiga, det blir såklart gnissel i den krocken.
Utställningsformgivaren Lina Sporrong finner tröst och hopp i nätverket som skapats.
– En del av problematiken har att göra med att vi är en liten yrkesgrupp med människor från olika bakgrunder. Det känns jättepositivt att vi börjat prata om det.
Amanda Creutzers tips till egenföretagarna
Börja lämna anbud, du kan förfina dina underlag vartefter.
Ta hjälp, prata med andra och fråga som hade ökat din chans att vinna en upphandling. Alla gynnas av bra anbud.
Det finns många kostnadsfria utbildningar för att lära sig upphandlingsregelverket. Det kan vara tråkigt men mycket användbart.