Generellt kan man säga att en kränkning på arbetsplatsen är när någon behandlas illa. Det kan vara att en chef systematiskt undanhåller information, att semesteransökningar alltid besvaras i sista sekund, att man får en sämre skrivbordsplats än andra eller att man är den enda som inte får kompetensutbildning. Enligt Arbetsmiljöverkets definition är kränkande särbehandling: ”Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt, och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”
–Det första man ska göra om man upplever att man utsatts för kränkande särbehandling är att kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen. Det ska finnas rutiner och policys på plats för att hantera situationen och arbetsgivaren ska tillsätta en utredning för att ta reda på vad som hänt, säger Linnea Skagerberg, förbundsjurist på DIK.
Rutinerna på arbetsplatsen ska bland annat innehålla information om vem som en anställd kan berätta för och vilka fler som kommer få ta del av informationen om uppgifter om kränkningar uppdagas. Det ska också finnas information om vilken hjälp som finns för den som är utsatt, till exempel från företagshälsovården.
Är det så att det är chefen själv som står bakom den misstänkta kränkande särbehandlingen så ska utredningen utföras av tredje part, till exempel HR-avdelningen eller företagshälsovården. De brukar också vara inblandade i utredningen även om det inte är chefen som står bakom kränkningarna.
Linnea Skagerberg, förbundsjurist på DIK. Foto: Alexander Donka.
Linnea Skagerbergs tips till den som upplever sig kränkt är att dokumentera händelserna genom att skriva ner datum, klockslag och vad som hänt. En enskild händelse kan uppfattas som liten och som ”ingenting” men kan bli en del i ett större mönster. Vid en utredning kan den anställda sedan visa upp sin dokumentation för utredaren som samtalar med alla parter i ärendet.
Men Linnea Skagerberg betonar att bara för att något upplevs som en kränkning, behöver det inte vara kränkande särbehandling objektivt sett. Konflikter eller andra meningsmotsättningar är inte automatiskt kränkande till exempel.
–Har man en pågående konflikt på jobbet kan det vara lätt att man till slut uppfattar alla handlingar som kränkande. Det är därför man alltid ska kontakta skyddsombudet så att en objektiv utredning kan göras.
Det är också viktigt att skilja på kränkande särbehandling och diskriminering.
–Många kan säga att de har blivit diskriminerade på jobbet när det handlar om kränkningar. För diskriminering utgår alltid från de sju olika diskrimineringsgrunderna (se faktaruta) som finns i diskrimineringslagen, säger Linnea Skagerberg.
Det är arbetsgivarens ansvar att förebygga och jobba systematiskt med arbetsmiljön så att kränkande särbehandling eller mobbing inte förekommer på arbetsplatsen. Skulle problemen upprepas och skyddsombuden inte får något gehör från arbetsgivaren eller om arbetsgivaren inte kommer till rätta med problemen kan skyddsombudet som sista utväg anmäla arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket.
Diskrimineringslagen anger sju diskrimineringsgrunder:
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
