Blue Shield International är rådgivande organ till Unesco i frågor om skydd av kulturarv i händelse av väpnad konflikt. Grunden för Blue Shield-organisationens verksamhet är 1954 års Haag-konvention som utgör en del av de humanitära internationella lagar som reglerar folkrätten vid väpnad konflikt. Blue Shield-kommittéer finns i ett 30-tal länder och en svensk kommitté har varit på gång i omgångar under årens lopp.
– Det har varit processer igång tidigare men det kanske inte har funnits samlade förutsättningar på samma sätt som nu. Det är också först de senaste åren som Blue Shield International har haft rätt förutsättningar för att behandla ansökningarna som är ganska omfattande process, säger Helene Rånlund.
Hon berättar att Blue Shield Sweden är tänkt att vara en samlande kraft för de olika kulturarvsinstitutionerna i Sverige. Ambitionen är att kommittén ska arbete med spridande av kunskap och utbyte av erfarenheter.
– Istället för att museer, arkiv och bibliotek jobbar i våra olika stuprör så kan det här bli ett nätverk där vi tar hjälp av varandra. Om det skulle hända någonting i Sverige så skulle vi till exempel kunna hjälpa till att styra om resurser bland de medlemmar som ingår. Vi kan också arbeta över nationsgränserna, Blue Shield Danmark har till exempel stöttat Ukraina i arbetet med att skydda landets kulturarv.
Helene Rånlund är ordförande för svenska ICOM och överintendent på Statens försvarshistoriska museer.
Det pågår just nu flera initiativ för att samordna kulturskyddsarbetet. Regeringen har tidigare meddelat att de vill att ett nytt nationellt kulturskyddsråd ska införas, vilket Magasin K skrev om i mars. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att snabbutreda hur ett sådant skulle kunna fungera, vilka som ska ingå i rådet och den utredningen ska vara klar efter sommaren.
Kommer Blue Shield verka för att sitta med i rådet?
– Det är klart att vi tycker att det är jätteviktigt att Blue Shield finns med på något sätt i det sammanhanget, men sen hur rådet kommer utformas är upp till Riksantikvarieämbetet. Men vi hoppas att vi kommer ha en dialog och att vi kan vara en stark civil kraft i de här frågorna.
I dagsläget är endast är länsstyrelsen på Gotland som märkt ut särskilt betydande kulturegendomar. Tidigare i år ansökte även Länsstyrelsen Uppsala om tillstånd att märka upp kulturarvsegendom enligt Haagkonventionen. Helene Rånlund hoppas att den nya kommittén kan vara ett stöd också i länsstyrelsernas arbete.
– Det pågår arbete på många håll i samband med att man bygger upp det civila försvaret. Det är ju ett prioriteringsarbete som måste göras, man kan inte märka upp allt. Jag tror vi kommer se fler ansökningar till Riksantikvarieämbetet kommande år när man kommit längre i inventeringsarbetet runt om i Sverige.
