Många bibliotek har satt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) högt på agendan, kognitiv tillgänglighet är både inskrivet i bibliotekslagen och något som samhället ställer ökade krav på. Det har dock visat sig att rörig och otydlig information, flimrande belysning, ekon och avsaknad av lågstimulimiljöer kan leda till att en prioriterad målgrupp sällan eller aldrig besöker biblioteket.
Hornstulls bibliotek i Stockholm jobbar aktivt med att nå personer med bland annat autism och adhd. Bibliotekarien Lynn Alpberg, som har varit med och tagit fram Bibblan funkar, en handledning med tips och förslag på hur biblioteket kan bli mer kognitivt tillgängligt, tror framför allt på att bryta ner arbetet i mindre beståndsdelar.
– Man kan jobba stort och visionärt med det här, men för att komma igång handlar det om konkreta insatser, så att personal vågar ge sig in i tillgänglighetsarbetet och ser att det inte behöver vara så svårt – och att det ger jättemycket tillbaka.
Tillsammans med tillgänglighetssamordnare Christina Johnson tar hon emot på biblioteket på Södermalm, mot en fond av bokryggar och eftermiddagsbesökare i alla åldrar. Sedan nyår har Christina Johnson ett samordningsuppdrag med syftet att stärka den fysiska, kognitiva och digitala tillgängligheten, och göra arbetet mellan biblioteksenheterna mer sömlöst. Det kan handla om att hitta kontaktvägar till målgruppen eller att dela administration, planeringar, checklistor och erfarenheter.
– Tanken är jag ska vara länken mellan bibliotekarier och personal ute på enheterna, chefer och målgruppen så att information flödar mellan alla de här delarna, säger hon.
– När det handlar om funktionsnedsättningar måste man jobba ihop, annars faller saker mellan stolarna. Många med adhd eller autism drar sig för att skaffa bibliotekskort, av rädsla att glömma lämna tillbaka böcker och riskera böter. För att ta sig an den typen av problem behövs samordning, och alltså någon som kan hålla i trådarna, konstaterar Lynn Alpberg.
En korg med hjälpmedel som Hornstulls bibliotek erbjuder, som hörselkåpor, visuella timers och objekt för rastlösa fingrar.
Foto: Johanna Aggestam
Hornstulls biblioteks fokus i tillgänglighetsarbetet är idag utbud, planering och bemötande. De har en så kallad Äppelhylla med tillgängliga medier och erbjuder hjälpmedel som hörselkåpor, visuella timers och objekt för rastlösa fingrar. De har också, likt en hel del andra bibliotek, infört särskilda öppettider en dag i månaden för personer med särskilda behov, då man kan besöka biblioteket utan för mycket stimuli och störningar.
Föreningen Begripas som utvecklar metoder, utbildar och bedriver forskning för att få samhället mer tillgängligt, har de senaste åren utbildat en mängd bibliotek i både fysisk och kognitiv tillgänglighet.
– Vi vill att biblioteken gör tillgänglighetsperspektivet till sin vardag, så att man blir uppmärksam på funktionsnedsättningar, säger Tommy Hagström, en av Begripsams grundare.
En metod för att se verksamheten utifrån och synliggöra hinder för personer med särskilda behov är enligt Tommy Hagström att fotografera biblioteksmiljön.
– Då är det lättare att tänka sig in i hur andra kan reagera. Hur lätt är det att orientera sig? Hur hittar man dit? Mycket handlar om skyltning och att förstå skyltningens funktioner, säger han.
Begripsam pratar också mycket med biblioteken om den planering som behövs inför besök från exempelvis gruppboende eller resursskolor. Det kan handla om att tillgängliggöra bilder på hur det ser ut utanför, på huset, på entrén, hur det ser ut när man kommer in, hur de som jobbar på biblioteket ser ut.
– Det som vi också försöker få biblioteken att se är att de inte ska bemöta människor, utan att de ska möta människor. Det är biblioteken ofta duktiga på, ibland behöver man bara byta perspektiv för att bli mer kognitivt tillgänglig för alla, säger Tommy Hagström.
Förkortning av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
NPF är en förkortning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd, autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom och språkstörning. Det som främst är annorlunda för en person med npf är kognitionen, de processer som sker i hjärnan när man tar emot, bearbetar och förmedlar information samt förmågan att tänka, känna och lära.
Källa: Bibblan funkar
En utmaning som alla bibliotek har är att uttrycka sig lättläst och nå ut med mycket information till många olika typer av människor, konstaterar tillgänglighetssamordnare Christina Johnson:
– Men det finns många bibliotekarier som kan väldigt mycket om NPF nu, vi måste bara samla ihop bra exempel och dela dem med varandra så att det går lite smidigare att göra verksamhet och nå fram. Håller vi det vi sagt, så kommer tillgängligheten bli mer långsiktig och inte bara hänga på eldsjälar.
Äppelhyllan, med böcker för och om barn med funktionsnedsättning, finns i olika varianter på de flesta bibliotek i Sverige. Där finns medier med teckenspråk, bliss, punktskrift och pictogram, taktilt material, talböcker, skönlitteratur och information om olika funktionsnedsättningar. “Det finns mycket ömhet inbakat i den där hyllan“, säger Christina Johnson.
Foto: Johanna Aggestam
Närmast i sikte för Hornstulls bibliotek är att utveckla “NPF-lördag”, samt att fortsätta samarbetet med resursskolor, daglig verksamhet och LSS-boenden. Tidigare har de anordnat läsecirkel, konstutställningar och poesiuppläsningar.
– Biblioteket måste få vara en plats där man får komma till tals och visa vad man kan. Då försvinner fördomarna och man möts bara i den konstnärliga upplevelsen. Där tror jag att det stora mötet ligger, säger Lynn Alpberg.
Stockholms stadsbiblioteks NPF-handledning
Stockholms stadsbibliotek har publicerat en handledning med förslag på hur biblioteket och bibliotekets verksamhet kan bli mer kognitivt tillgängligt. Handledningen är uppdelad i “rummet”, “information” och “mötet” och har tagits fram inom det Kulturrådsfinansierade projektet Bibblan Funkar för Stockholmsstadsbibliotek. Här finns allt material.