Det började med att forskarna fick signaler från folkbiblioteken om förändrade tongångar i den lokalt förda politiken, och att det fanns en diskrepans mellan den och bibliotekslagens skrivningar.
– Vi fångade upp att det här var något som eventuellt pågick och som vi ville veta hur det faktiskt låg till, säger Hanna Carlsson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Två stora enkäter och en mängd djupintervjuer senare – med bibliotekarier, biblioteksassistenter och bibliotekschefer i 77 av Sveriges sydligaste kommuner – kan forskarna konstatera att bara ett fåtal folkbibliotek mötte otillbörlig politisk påverkan eller att armlängds avstånd inte respekterades i samband med valet 2022.
– Däremot finns det exempel på att man som bibliotekarie oftare ställs inför professionsetiska utmaningar, som att man måste förhålla sig till samtalsklimatet i biblioteksrummet och i samhället, säger Hanna Carlsson.

Hanna Carlsson, Hanna Carlsson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Foto: Anders Runesson
Att vissa bibliotek har kommit att bli arena för konflikter och att bibliotekarier utsätts för hat och hot är något som forskarna kan se att bibliotekarierna förvånades över och var oförberedda på i höstas. I dag finns det däremot en större klarsyn.
– Nu har det pågått ett tag och man är mer rustad för en mer konfliktorienterad diskussion i biblioteksrummet. Det har varit en ögonöppnare att man behöver hitta olika typer av beredskap för att hantera ett nytt samtalsklimat där verksamheten kan bli ifrågasatt, säger Hanna Carlsson.
För även om konflikter endast uppstått på vissa platser är det faktum att biblioteket blivit mer av en politisk arena än det varit förut något som alla bibliotek numera måste förhålla sig till.

Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Foto: Anders Runesson.
– Förskjutningen kan se ut på olika sätt. Det kan vara att man väljer att avstå från en viss programpunkt för att slippa konflikter man sett i en annan kommun. Eller att man bestämmer sig för att genomföra en programpunkt, men att man förbereder sig som om det fanns ett hot, till exempel med en flyktväg för föredragshållaren, säger Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet och projektledare för projektet.
Han betonar att det politiska intresset för folkbiblioteken över lag inte är jättestort och att inskränkningar i ekonomin är ett klart mer utbrett hot mot verksamheterna, än försöken till illegitim politisk styrning.
– Skalar vi upp på alla kommuner så är det ett avsevärt större problem att politikerna inte intresserar sig för verksamheten, än att de skulle vara inne och detaljstyra, säger han.
Hanna Carlsson håller med, och tillägger:
– Ett politiskt ointresse för biblioteken kan bli problematiskt. För har du inga visioner för ditt bibliotek i kommunen lämnar du ett tomrum och spelrum för de politiker som vill använda kulturen som symbolpolitik i sitt partiprogram.
En annan viktig slutsats är att deras forskning visar att i de fallen det faktiskt har förekommit försök till otillbörlig politisk påverkan är det alltid från den yttersta högern som det kommer.
– Det är inom radikalhögern som både kulturpolitiken och biblioteken är intressant att arbeta med som verktyg, att försöka påverka, säger Joacim Hansson.
Vissa menar att även den radikala vänstern försöker påverka, vad säger ni om det?
– I vårt material finns inget belägg för ett sådant påstående, säger Joacim Hansson.
Biblioteken behöver finna sin plats, och finna sig i att alla inte älskar dem.
När forskarteamet bakom Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap, som projektet heter, varit ute och pratat med chefer och anställda på biblioteken har en central fråga varit hur man översätter bibliotekslagens skrivningar om demokrati rent praktiskt.
– Det finns ett uppvaknade kring att demokrati inte är alltid är så trevligt som vi tänker att det ska vara. Att det också kan bråkas i vardagsrummet, att vi inte alltid behöver vara överens, säger Joacim Hansson och konstaterar att biblioteken nu står inför det faktum att det demokratiska samtalet – som han understryker att vi fortfarande helt rör oss inom – har blivit spretigare och mer oförutsägbart:
– Det är alltid bra att se verkligheten som den är. Biblioteken behöver finna sin plats, och finna sig i att alla inte älskar dem.
För så länge det inte rör sig om hat och hot, ingår det i det demokratiska samhället att man måste få tillåta röster som inte är demokratiska, säger Hanna Carlsson.
– Det är paradoxen. Jag skulle säga att för biblioteken handlar det nu om att försöka stödja att samtalet går i en demokratisk riktning, snarare än att tysta.
Undersöker bibliotekariers upplevelser
- Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap – ett demokratiuppdrag för en ny tid? startade 2021 och fortsätter 2023 ut.
- Projektet bygger ett före och efter valet 2022 och undersöker politik påverkan på folkbibliotekens verksamheter i sex sydsvenska regioner.
- En utgångspunkt för projektet är att kulturpolitiken, som tidigare skilt partierna åt främst på en pragmatisk nivå, numera är en arena för möjlig ideologisk konflikt.
- I centrum står de biblioteksanställdas upplevda erfarenheter av den politiska utvecklingen i relation till yrkesroll och synen på folkbibliotekets roll i kommunen.
- Bakom projektet står Linnéuniversitetet och Lunds universitet. Fyra forskare deltar.