I juni förra året gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utföra en myndighetsanalys av Statens centrum för arkitektur och design, Arkdes. I rapporten, som är på drygt hundra sidor, lyfter nu Statskontoret bland annat att arbetsmiljön varit och i delar fortfarande är ansträngd på myndigheten.
När Karin Nilsson, verksamhetschef och biträdande överintendent på Arkdes, får frågan om hur hon ser på det säger hon inledningsvis att hon ställer sig frågande till kopplingen mellan uppdraget som Statskontoret fått från kulturdepartementet och slutsatserna regeringens utredningsmyndighet kommer fram till.
– Jag kan föreställa mig att det handlar om att Statskontoret inte har kompetens att analysera det som står i vår instruktion och regleringsbrev – det som är vår kulturella och kreativa verksamhet – och därför analyserar de andra saker, säger Karin Nilsson och tillägger:
– Den andra delen av det är ju att naturligtvis tar vi oerhört allvarligt på alla frågor som handlar om brister i arbetsmiljön, som alla seriösa arbetsgivare gör.
Det framgår också i intervjuer som Statskontoret gjort med nuvarande personal att de upplever att det förekommer kränkningar i verksamheten.
– Det är oerhört allvarlig kritik. Att uppleva kränkningar på sin arbetsplats är en av de värsta saker som människor kan utsättas för. Ingen människa ska behöva uppleva att man inte känner sig hörd eller lyssnad på – och absolut inte kränkt. Det är helt oacceptabelt.
Hur har det kunnat ske?
– Det som är beklagligt i detta är att intervjuerna som Statskontoret har gjort är anonyma. Jag har ingen möjlighet att veta vad det hela rör sig om utan jag kan bara läsa om det i rapporten, utan att veta varifrån det kommer eller vilka det är som har sagt det. Och jag kommer naturligtvis inte att följa upp det heller.
Statskontoret skriver också att vissa förmedlar en rädsla för att uttrycka vad de tycker i olika frågor, vilket är ett tecken på att det kan finnas en tystnadskultur.
– Det gör mig oerhört ledsen att läsa att mina kollegor upplever det så. Vi har jobbat jättemycket under de senaste åren med att skapa forum för att kunna prata om saker så öppet som möjligt, utan att döma och utan krav.
Mellan 2020 och 2023 hade Arkdes inget skyddsombud, vilket bryter mot lagen. Hur kom det sig?
– Det är lagstadgat men jag som arbetsgivare kan inte avkräva någon att vara skyddsombud, utan det är en frivillig uppgift som någon behöver ta. Vi har vädjat under lång tid att någon skulle kunna ta på sig skyddsombudsrollen och nu i vår var det också någon som gjorde det, och det är vi jätteglada för.
Statskontoret anser att ni behöver prioritera att införa det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förra året initierade ni också ett arbete med arbetsmiljön som nu fortsätter. Vad är de viktigaste delarna i det enligt dig?
– Det som är viktigast är att göra det systematiskt. Vi hade ett utbrett arbetsmiljöarbete redan innan, med medarbetarsamtal, medarbetarenkät och skyddsrond och olika sådana delar. Vår brist var att vi inte hade det systematiskt, vi följde inte ett årshjul ordentligt, det har vi infört nu.
– Det som är viktigt är ju naturligtvis också att vi som arbetsgivare skapar forum för människor att placera sina tankar i. Att man ska veta att ens fråga tas om hand på ett systematiskt sätt och att det inte är beroende av personliga relationer.
När Kieran Long tillträdde 2017 var Arkdes väldigt eftersatt i många olika delar. Då valde han – enligt min åsikt helt korrekt – att prioritera det publika arbetet.
En annan kritik handlar om samlingarna. Att 90 procent av samlingarna är oregistrerade, att endast cirka 2 procent i slutet av 2022 var digitaliserade, samt att ni saknar lämpliga magasin. Statskontoret skriver att det här gör att möjligheten att förvärva nytt material begränsas, liksom tillgängligheten för forskning. De ser också risk för skadedjur och för brandsäkerheten. Vad är er kommentar här?
– Det här är en otroligt viktig fråga – säger jag som museiperson – och det är också någonting som vi lyfter i våra budgetunderlag. Och ja, det är en risk, absolut på alla centralmuseer och förmodligen för nästan alla museer.
– Vi har fyra miljoner föremål i våra samlingar, så den lilla procenten är relativt hög i antal om man jämför med många andra museer.
Men varför ser det ut som det gör?
– Vi har inte ekonomin. Vi är en myndighet med få personer på väldigt stora arbetsuppgifter där det är svårt att prioritera rätt helt enkelt. Vi måste prioritera bort någonting, annars blir arbetsbelastningen alldeles för hög.
– När vår överintendent Kieran Long tillträdde 2017 var Arkdes väldigt eftersatt i många olika delar. Då valde han – enligt min åsikt helt korrekt – att prioritera det publika arbetet först för att återfå förtroendet i omvärlden. Och då satsade han på en gedigen och väldigt högkvalitativ utställningsserie, som på många sätt har gjort att vi också har återfått det publika förtroendet.
– Så för kanske ett och ett halvt år sedan anställde vi en biträdande enhetschef och intendent med fokus på samlingsförvaltning, just för att vi uppmärksammade att vi behövde förbättra området. Och efter det har vi fortsatt att prioritera och rekrytera flera olika personer med specialistkompetens inom samlingsförvaltning.
Kräver återrapportering
- Statskontorets granskning av Arkdes fokuserar på perioden 2018-2022 och bygger på analyser av dokument, såväl interna som årsredovisningar, samt en mängd intervjuer – med medarbetare, nuvarande och tidigare chefer, överintendenten samt med företrädare på Kulturdepartementet, Arkdes insynsråd och externa intressenter.
- Regeringen har krävt att Arkdes ska återrapportera hur man avser stärka intern styrning och kontroll, god förvaltningskultur samt arbetsmiljö. Myndigheten ska rapportera till regeringen i juni 2023 samt i februari 2024.
Ni prisas för den höga kvaliteten i era tillfälliga utställningar. Intrycket är att de har satts i första rummet och att arbetsmiljö och förvaltning nedprioriterats. Har det varit en utmaning att klara alla de här bitarna?
– Det har det verkligen. Men som jag sagt, vi har ju en mångfacetterad instruktion och jag upplever att det var det som kulturdepartementet också efterfrågade: Hur går det att ha en sådan här komplex instruktion?
– Men jag upplever inte att vi har valt att prioritera ner förvaltning och arbetsmiljö, det är viktigt. 2017 och framåt valde vi att prioritera att fokusera på det publika, för att återfå förtroendet.
Framför vad?
– Före egentligen all typ av förvaltning. Vi hade kunnat börja i änden av att skapa väldigt hållbara styrdokument, den delen som Statskontoret efterfrågar. Men vi valde – eftersom vi är ett museum – att börja i den publika verksamheten och sen successivt arbeta oss igenom de olika delarna som vi behövde arbeta oss igenom.
– En annan viktig aspekt på det är att jag inte anser att det finns en motsättning mellan en god arbetsmiljö och högkvalitativa utställningar.
Ja, det är viktigt att du svarar på det.
– Ja, jag tycker verkligen det. Vi är ett bra museum, vi har besökssiffror som talar för oss, vi har aktiviteter, publikationer och utställningar som har hög kvalitet och det är vi jättestolta över. Och för mig och många andra så är ju det också en aspekt på en god arbetsmiljö.
Vi hade kunnat börja i änden av att skapa väldigt hållbara styrdokument. Men vi valde – eftersom vi är ett museum – att börja i den publika verksamheten.
När du kom till Arkdes 2020 hade du lång erfarenhet från museisektorn, varv flera år som chef. Nu skriver Statskontoret att det systematiska arbetsmiljöarbetet brister. Du borde veta vilka rutiner som ska finnas på plats?
– Absolut, och det är ju också därför som vi har initierat hela det här systematiska arbetsmiljöarbetet. Det gjorde vi inte för att Stadskontoret sade åt oss utan för att vi såg att vi behövde.
Vilken självkritik har du efter att ha läst Statskontorets rapport?
– Vi borde ha projektlett analysen från vår sida mycket tydligare och hållit samman underlag och förklarat saker bättre. Det är en komplex uppgift som vi har och det är naturligtvis väldigt svårt för Statskontoret att förstå en kulturell verksamhet när de inte har någon erfarenhet av det.
– En annan väldigt viktig reflektion är ju naturligtvis att i delarna om den interna styrningen så har de helt rätt, det behöver vi arbeta vidare med.
Hur skiljer sig Arkdes från dina tidigare arbetsplatser?
– Jag upplever att Arkdes är mycket mer utsatt än mina tidigare arbetsplatser. Jag vet inte riktigt vad det beror på.
På vilket sätt utsatt?
– Utsatt att det finns en starkare kritik mot oss i olika medier än vad jag har upplevt tidigare.
Kan inte det ha att göra med att tidigare medarbetare vittnat om hierarkier och dålig arbetsmiljö?
– Så kan det absolut vara.
Apropå kritiken, vad kommer du som chef att göra nu?
– Jag kommer att fortsätta, det är det enda jag kan göra. Fortsätta med de strukturer som vi har jobbat med de senaste åren. Försöka skapa en välfungerande organisation där alla människor trivs och är stolta över att arbeta, som är vår första punkt i vår verksamhetsplan. Och tillsammans med det leverera ett fantastiskt program och upplevelse för alla våra besökare. Och förändra samhället med hjälp av gestaltad livsmiljö, det är mitt mål.
I vår intervju med DIK framkommer det att Saco S-styrelsen sade upp samverkansavtalet eftersom de inte orkade jobba i den ”motvind som det var att engagera sig lokalfackligt på Arkdes”. Hur upplevde ledningen samarbetet med Sacos lokalfackliga företrädare?
– Jag var tyvärr inte på Arkdes då men har såklart hört detta också. Alla arbetsplatser gagnas av ett gott samarbete mellan arbetsgivare, lokala fackklubbar och skyddsombud och jag och den nuvarande ledningen har under åren efter 2020 strävat efter att upprätta förtroendet och skapa just en sådan produktiv samverkan, men det tar tid. Kvarliggande känslor och konflikter tar tid att reda ut och komma över, men jag hoppas verkligen att vi kan komma dit.
Minsta museimyndigheten
- Sedan 2013 har Arkdes i uppdrag att både bedriva museiverksamhet och att verka för att de statliga målen för arkitektur, form och design uppnås. Myndigheten ska också vara nationell mötesplats för aktörerna inom området.
- Arkdes är den minsta av de statliga museimyndigheterna. Anslaget uppgår till cirka 70 miljoner kronor och antalet årsarbetskrafter är 32. Arkitekturmuseet blev statligt 1978.
