– Jag har säkert sökt 40 jobb sedan januari och bara varit på tre–fyra intervjuer. Så var det inte för tio år sedan. Då blev jag kallad till intervju nästan varje gång. Och då har jag en mycket bredare och djupare erfarenhet i dag än för tio år sedan.
Det säger Maria som är 55 år och egentligen heter något annat. Hon har jobbat som kommunikatör och copywriter i drygt 20 år. Eftersom det är känsligt att prata om ålderism och åldersdiskriminering i samband med rekryteringar vill hon vara anonym.
Hon letar efter ett nytt jobb men tycker att hon blir bortvald på grund av sin ålder.
– Jag funderar mycket på varför jag så sällan blir kontaktad. Jag har skrivit om mitt CV och personliga brev flera gånger, men det har inte ändrat något.
Hon reagerar på att rekryterare ofta frågar efter födelseår.
– En rekrytering är inte fördomsfri när man är tvungen att fylla i sin ålder. Det är ju ingen som begär att man ska fylla i sin religionstillhörighet eller etniska bakgrund, säger hon.
Åldersdiskriminering vid rekryteringar är ett stort problem och forskning visar att den är väl synlig redan vid 40 år, enligt John Mellkvist, rådgivare på Kreab. Han har suttit med i den statliga Delegationen för senior arbetskraft och föreläser om ålderism och åldersdiskriminering.
– Det finns flera forskningsstudier som visar hur utbrett och tydligt fenomenet med åldersdiskriminering är, säger han.
En välkänd studie gjordes av nationalekonomerna Magnus Carlsson vid Linnéuniversitetet i Växjö och Stefan Eriksson vid Uppsala universitet under 2015 och 2016. De har publicerat flera rapporter utifrån den, varav en för Delegationen för senior arbetskraft.
Forskarna skickade ut 6000 jobbansökningar från påhittade sökande i åldrarna 35–70 år till 2000 olika arbetsgivare som annonserat efter personal. Det enda som varierade i ansökningarna var åldern, för övrigt var meriterna identiska. Därefter mätte forskarna vilka som gick vidare i processen och kallades till intervju.
– De kunde se att redan vid 40 år började svarsfrekvensen vika. Därefter fortsatte den att minska. De som skrev ut att de var 60 år fick inga svar alls, säger John Mellkvist.
– Det är ett problem att det är så tyst. Men människor är rädda för att berätta. De vill inte göra sig till ett problem eller att det ska drabba deras karriär på ett negativt sätt, säger John Mellkvist.
Foto: Magnus Ragnvid
Forskarna Magnus Carlsson och Stefan Eriksson konstaterade att ålder tydligt är en negativ faktor i rekryteringsprocessen. De kunde även se att åldersdiskrimineringen drabbar kvinnor hårdare än män.
Arbetsgivarna förklarade sitt handlande med att de oroar sig för att arbetstagare över 40 år börjat förlora förmågor som att lära sig nya saker, att vara anpassningsbara och flexibla samt drivna och initiativrika. Det finns dock inget stöd i forskning för att äldres arbetsförmågor försämras på det sättet.
Åldersdiskriminering har varit förbjudet sedan 2009. Men det är inte ofta det har prövats rent rättsligt.
– Det är bara ett tiotal fall som gått hela vägen till domstol. Antingen har parterna förlikats längs vägen eller så har man lagt ner sin sak för att det är för jobbigt att driva, säger John Mellkvist.
Att så få öppet vill berätta att de känner sig bortvalda på grund av ålder gör att diskrimineringen inte får den uppmärksamhet den borde få.
– Det är ett problem att det är så tyst. Men människor är rädda för att berätta. De vill inte göra sig till ett problem eller att det ska drabba deras karriär på ett negativt sätt.
Åldersdiskrimineringen är inte bara ett problem för enskilda individer, utan även för samhället i stort. Vissa delar av arbetsmarknaden skriker efter arbetskraft.
– Samtidigt som vi ska jobba längre innan vi går i pension börjar det bli svårt att få ett nytt jobb redan när man fyllt 40. Det är svårt att se hur den ekvationen går ihop, säger John Mellkvist.
För Maria är hela situationen olustig.
– Jag har kanske 13 år kvar i arbetslivet. Jag skäms för att jag blir bortvald på grund av min ålder. Det är ju det enda jag inte kan göra något åt, säger hon.
