I slutet av februari släppte Kulturrådet rapporten “Nuläge om barn och ungas läsning”. Rapporten ger en nulägesbeskrivning och identifierar viktiga områden att arbeta vidare med. Som en del i denna rapport ger Läsrådet, där vi tre ingår som ledamöter, rekommendationer sammanfattade i tre punkter:
- Utveckla kunskap och samla goda exempel.
- Motivera läsande hos unga och unga vuxna.
- Främja läsande i skola och förskola
I rapporten finns också ett särskilt yttrande från oss där vi reserverar oss mot just Läsrådets rekommendationer i rapporten. För att Läsrådet ska kunna fylla sitt uppdrag, att vara drivande kring det läsfrämjande arbetet för barn och unga, önskade vi att rekommendationerna skulle vara mindre svepande och mer handlingskraftiga, tydliga och konkreta. Specifikt ville vi inkludera en rekommendation kring bemannade skolbibliotek.
Skolväsendet är en unik struktur med möjlighet att nå praktiskt taget alla Sveriges barn och ungdomar. Just bemannade skolbibliotek vore därför den kraftfullaste åtgärden för att stärka och främja barns och ungas läsförmåga. Forskningen visar tydligt på att bemannade skolbibliotek är en viktig faktor för att öka måluppfyllelsen och främja barns och ungdomars lärande och i form av SOU 2021:3, ”Skolbibliotek för bildning och utbildning”, finns redan många handfasta förslag. Vi behöver skolbibliotek på våra skolor, bemannade med utbildade bibliotekarier.
Möjligheterna för Läsrådet att inom Kulturrådets rapport ge en rekommendation kring bemannade skolbibliotek bedömdes som omöjliga.
Läsrådet är i dagsläget placerat som en del i Kulturrådet och möjligheterna för Läsrådet att inom Kulturrådets rapport ge en rekommendation kring bemannade skolbibliotek bedömdes som omöjliga. Ett starkt vägande skäl till detta var att Kulturrådet redan skrivit ett remissvar på SOU 2021:3 och att man därmed redan uttalat sig i frågan. Kajsa Ravin, Kulturrådets generaldirektör, berättar i P1 Kulturnytt att rekommendationerna i rapporten är Kulturrådets. Man kan då fundera över vilken funktion Läsrådet fyller i rapporten då det inte är möjligt för Läsrådet att inom rapportens ramar tala med en egen röst.
Nämnas bör också att ordet skolbibliotek och skolbibliotekarie nämns inte mindre än 50 gånger i Kulturrådets rapport. Där finns ett väl representerat skolbiblioteksperspektiv. Vår förhoppning som ledamöter i Läsrådet var att rapporten skulle visa att även Läsrådet rekommenderar bemannade skolbibliotek. Betydelsen av dessa har vi genomgående lyft under Läsrådets arbete och vår upplevelse är att det i frågan finns en samsyn bland Läsrådets ordinarie ledamöter. Det handlingsutrymme som återstod var därmed att skriva ett särskilt yttrande.
Vi är med i Läsrådet för att vi vill göra reell skillnad. I en artikel i Biblioteksbladet uttrycker Katti Hoflin, ledamot i Läsrådet “Min förhoppning är att det ska bli en verkstad, inte en diskussionsklubb”.
Är det så att det Läsrådet genom placeringen inom Kulturrådet får begränsade möjligheter att utföra sitt uppdrag? Om Läsrådets uppdrag är att vara en drivande kraft finns det anledning att fundera över vilken form och struktur som ger största möjliga genomslag.
Ingela Korsell – Läsrådsledamot, författare med en bakgrund som lärare och lärarutbildare
Elin Nord – Läsrådsledamot, universitetsbibliotekarie på Göteborgs universitet, Förbundsstyrelsen DIK
Eric Haraldsson – Läsrådsledamot, skolbibliotekarie i Växjö
