– Det här är drömjobbet för den som går i gång på vackra band och ålderdomliga typsnitt. Som historiker är jag van att sitta ensam och skriva, därför är det inte så dumt att bokstavligen få gå till källorna och se vårt kulturarv på plats.
Martin Kjellgren har tagit en trappa upp från själva kyrkorummet i Kristdala kyrka mellan Hultsfred och Oskarshamn. Sedan en ännu brantare trappa upp på vinden till tornrummet där han möts av fyra bokkartonger. Att kategorisera och bedöma skicket på dessa böcker är hans arbetsuppgift den här förmiddagen i slutet av januari.
Men först fram med termometern och fuktmätaren. Elva grader och fuktigheten är inte alarmerande, konstaterar han.
– Inget mögel eller ohyra som tur är. Det är en helt okej miljö för böcker, jag har sett betydligt värre.
Vad finns det för böcker i våra kyrkor och hur ska vi vårda det kulturarvet inför framtiden, undrade man i Linköpings stift. Och hur sållar vi guldkornen från dussinböckerna i massupplagor om vi saknar tillräcklig kulturhistorisk kunskap?
Här behövdes experthjälp. 2017 handplockades historikern Martin Kjellgren, som doktorerat på en avhandling om synen på astrologi och stjärntydning under 1600-talet, för projektet att kartlägga böckerna i stiftets kyrkor. Under tre år inventerade han sig igenom samlingarna i 230 kyrkor och fortsatte sedan i Växjö stift där han hittills har bockat av 222.
”En vanlig strategi har varit att slänga ned alla böcker i lådor och hoppas att någon annan ska sortera framöver.”
– En vanlig strategi har varit att slänga ned alla böcker i lådor och hoppas att någon annan ska sortera framöver. Men oftast blir det inte av just för att rätt kompetens saknas. Det är inget jag klandrar dem för, det är inte många som har kunskapen att bedöma kyrkliga böcker från 1500-talet och framåt, säger han.
Så vad är det för volymer som trängs i kartonger och kassar i utkylda tornrum i landets kyrkor? Vanligast är offentliga tryck, det vill säga lagar, förordningar och kungörelser som prästen läste upp från predikstolen så att menigheten skulle veta vad som gällde.
Och naturligtvis biblar. Martin Kjellgren tar på sig nitrilhandskarna och bläddrar i en ordentlig pjäs, stor som resväska modell mindre. Det är Karl XII:s bibel från 1703 i originalband av tryckaränkan Catharina Johansdotter Höök.
– Det är en imponerande produkt, men som enskilda volymer är de inte särskilt spännande. De finns i nästa alla kyrkor och är dessutom tunga och otympliga. Jag börjar faktiskt bli ganska trött på Karl XII:s bibel vid det här laget.
”Jag börjar faktiskt bli ganska trött på Karl XII:s bibel vid det här laget.”
Högintressant är däremot Gustav Vasas bibel. Ett par exemplar har han hittat i Linköpings stift, något enstaka i Växjö, men det blir inget fynd i Kristdala kyrka den här dagen.
Psalmböcker finns det också gott om, de var en stapelvara för boktryckare redan på 1500-talet och har hamnat i kyrkorna när ägarna dött. Liksom predikosamlingar, så kallade postillor, som skulle finnas i alla kyrkor och lånas ut till folk i socknarna.
Medicinska handböcker finns också i kartongerna. Martin Kjellgren visar försättsbladet till ”Om de mest gångbara sjukdomars kännande och motande” från 1765.
– Den här boken hittar man i nästan alla kyrkor. Det var prästens och klockarens uppgift att se till att det fanns ett sockenapotek. Framför allt klockaren skulle också kunna utföra enklare behandlingar som åderlåtning och lavemang, berättar han.
Arbetet med olika kulturarvs- och digitaliseringsprojekt vid Lunds universitetsbibliotek gjorde att Martin Kjellgren handplockades för att inventera böckerna i kyrkorna i Växjö och Linköpings stift.
Den disparata bokmixen i Kristdala kyrka delas in i tre klasser med hjälp av vita lappar. Kategori 1, kyrkliga inventarier som ska behållas och tas hand om i enlighet med kulturmiljölagen. Hit hör till exempel Karl XII:s bibel. Kategori 2, böcker med kulturhistoriskt värde som bör bevaras, till exempel 1697 års koralpsalmbok.
Det mesta blir dock lapplöst och hamnar i kategori 3, som betyder att församlingen kan spara, slänga eller sälja som den behagar.
– Ju äldre desto bättre kan man sammanfatta det. Allt från 1500-talet måste sparas, oavsett vad det är. Sedan är det en fallande skala fram till industrialiseringen när böcker började massproduceras. Det mesta efter 1870 kan gallras utan problem.
Flera av de äldre böckerna har ett betydande kulturhistoriskt värde, men rent ekonomiskt är boksamlingarna inga guldgruvor. I en kyrka, Martin Kjellgren berättar inte i vilken, hittade han en beskrivning av Amerika med kartor och bilder från 1670. Han uppskattar värdet till cirka 200.000–300.000 kronor, men det är trots allt ett undantag som bekräftar regeln.
– Ekonomiskt sett är de flesta böckerna fullständigt värdelösa, marknaden är inte intresserad av kyrklig litteratur. De som letar efter böcker att stjäla bör hålla sig borta från de kyrkliga miljöerna, lyder insidertipset från Martin Kjellgren.
Det var prästens och klockarens uppgift att se till att det fanns ett sockenapotek. Det förklarar varför det finns så många medicinska handböcker i landets kyrkor.
Foto: Niklas Lindstedt
Nu är han färdig i Kristdala kyrka och äter de medhavda smörgåsarna innan det är dags för inventering i Döderhults kyrka två mil bort. Ett par timmar tar varje kyrkobesök, efterarbetet betydligt längre tid. Väl tillbaka på stiftskansliet i Linköping ska de bibliografiska uppgifterna sättas på pränt och ett protokoll skrivas som ska lämnas över till respektive kyrka.
– Ska en bok slängas, sparas eller kanske konserveras? Jag kommer bara med rekommendationer, i slutändan är det församlingarna själva som bestämmer.
I april kan han pricka av den sista punkten på sin digra att-göra-lista, böckerna i över 500 kyrkor är då genomgångna och kategoriserade. Men arbetet fortsätter i ytterligare ett år. Då ska han skapa en databas över samlingarna i Växjö och Linköpings stift där förhoppningsvis även data från inventeringar som har gjorts av kollegan Fanny Stenbeck i Skara, Strängnäs och Stockholms stift kommer att ingå.
– Jag hoppas att allt mitt slit inte bara blir en pappersprodukt. Det vore roligt om andra forskare kan ha nytta av mitt arbete.
Spektakulärt fynt
I Hults kyrka utanför Eksjö hittade Martin Kjellgren ett unikt exemplar av Martin Luthers samlade verk, tryckt i Jena 1570. Boken hade skänkts 1658 ”till Testament” och evig åminnelse av Jonas Magni (1582-1659), en enkel bondpojke från Hult, som hade kommit upp sig i världen och blivit kyrkoherde på Visingsö.
Förutom ett gåvobrev finns i boken omfattande självbiografiska anteckningar som ger en god inblick i hur en svensk 1600-talspräst såg på sig själv och sin gärning.
– Här berättar en prästman från 1600-talet om sitt eget liv och hur duktig han är. Han vill liksom skapa ett monument över sig själv på ett väldigt skrytsamt sätt. Det är nog det mest spektakulära fyndet jag har gjort, säger Martin Kjellgren.
Följ med på upptäcktsfärd
På Martin Kjellgrens blogg, Bibliotheca Rediviva, kan du läsa mer om honom och intressanta bokfynd som han har gjort i kyrkorna i Växjö och Linköpings stift. http://bibliothecarediviva.blogspot.com/
