Jag ställde frågor till ChatGPT om vad kulturarv är. Här är några av svaren jag fick:
Kulturarv är den samling av materiella och immateriella element som utgör en del av en kultur eller samhälles gemensamma historia och traditioner. Det är en viktig del av samhällets eller en nations identitet. Kulturarv är viktigt för att det hjälper till att bevara och vidareförmedla samhällets historia och kulturella identitet från generation till generation. Genom att bevara vårt kulturarv kan vi behålla vår identitet och vårt arv för framtida generationer.
Detta är en samling ord om kulturarv som funnits med länge. Några av dem kommer från 1600-talets stormaktstid, andra adderades under 1800-talet och tidigt 1900-tal. Men, svaret rymmer inte nyare kunskap om kulturarvets verkliga komplexitet.
Forskare inom kulturarvsstudier (eng. Critical Heritage Studies) arbetar vanligen med en mer nyanserad och processfokuserad förståelse av kulturarv: Kulturarv är det materiella och immateriella från förr som (medvetet eller omedvetet) aktiveras för att forma mening och handling i nuet och som då bidrar till att skapa specifika framtider.
ChatGPT:s förståelse är normativ genom formuleringen om att kulturarv är viktigt. Den är instrumentell då den förstår kulturarv som statiskt och som något som oförändrat kan vidareförmedlas från en generation till en annan. Den domesticerar framtiden genom att hävda att det kulturarv vi värdesätter idag, också ska vara framtida generationers kulturarv.
Den forskningsbaserade definitionen tillskriver inte kulturarv normativa värden. Den sätter fokus på kulturarvsprocesser.
Den forskningsbaserade definitionen tillskriver inte kulturarv normativa värden. Den sätter fokus på kulturarvsprocesser. Detta för att tydliggöra att det är i själva aktiverandet av kulturarv som mening och värden skapas, som exempelvis när något väljs ut för att bevaras eller överföras mellan generationer. Det är också en definition som sätter kulturarvsprocessernas framtidsskapande i fokus.
På så sätt är dessa två förståelser av kulturarv helt olika. Följaktligen, när de ligger till grund för handling ger de olika resultat i samhället. Detta är inget nytt. Det är välkända forskningsresultat som med bas i mångfacetterade studier publicerats regelbundet över de senaste 40 åren. Men, chattroboten missar det. Så samtidigt som ChatGPT teknologiskt är det allra nyaste, levererar den gammal kunskap.
Sedan ChatGPT lanserades i slutet av förra året har tusentals artiklar skrivits om dess möjligheter och begränsningar. Flera forskare har poängterat att AI kan förändra hur vi arbetar. I relation till forskning och undervisning har det exempelvis föreslagits att AI kan användas för att delegera arbetsuppgifter som att samla in och sammanställa stora mängder data (Nature, 9/2 2023). Andra menar att ChatGPT kan användas i undervisningssammanhang för att hantera stora faktamängder och på så sätt hjälpa lärare att frigöra tid för studenter och undervisning (University World News, 24/2 2023). Några enkla frågor ställda till ChatGPT visar att vi inte är där ännu, i alla fall inte när det gäller frågor som rör kulturarv.
ChatGPT:s medelmåttiga förståelse av kulturarv speglar alltså den data som chattroboten tränats på.
ChatGPT är ett maskininlärningssystem. Genom egen träning med hjälp av enorma mängder textdata, producerar ChatGPT sofistikerad och skenbart intelligent skrift. ChatGPT:s medelmåttiga förståelse av kulturarv speglar alltså den data som chattroboten tränats på. Det visar att ny kunskap från kulturarvsstudier är osynlig i ChatGPT:s textinlärning. Det är dock inte hela sanningen. AI hamnar enkelt i selektiva urval. Precisionen ökar med ett slags ”mainstream-medelvärde” i fokus, med konsekvensen att annat då tycks vara mindre viktigt. Detta trots att det inte är mindre viktigt, utan faktiska delar av en komplex helhet. På så sätt gör AI implicit ett urval av vad som kommer att framstå som viktigt.
Det kan inte ha undgått någon att kulturarv är ett hett ämne i vår tids samtidsdiskussioner. Om man utgår ifrån tanken att vi bäst bygger konstruktiva samtal på ny kunskap, då är inte ChatGPT rätta redskapet att använda. Här är kulturarvskunskapen gammal. Så, när forskare hävdar att människan är dålig på allt som datorer är bra på (DN 7/3 2023), så gäller det inte ChatGPT:s förståelse av kulturarv. Här har AI mer att lära av ny forskning.
Anders Högberg är professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet, föreståndare för Centrum för Tillämpat Kulturarv och knuten till Linnéuniversitetets UNESCO Chair on Heritage Futures
