För tre år sedan möttes riksarkivarierna i Sverige, Norge och Finland för att diskutera arbetet med de samiska arkiven. De bestämde sig för att börja jobba gemensamt med bevarande och tillgängliggörande av samiskt arkivmaterial och etablerade en samarbetsgrupp på tvärs av de nordiska länderna.
Mötet ledde också till att en ny roll skapades på Riksarkivet där arkivarien och sektionschefen Maria Press vid Riksarkivet Östersund blev myndighetens koordinator för samiska arkivfrågor.
– I Norge och Finland jobbar man mycket med att ta till vara på de samiska arkiv som skapas i dag, men i Sverige hänger uppdraget i luften. Vi på Riksarkivet har inlett diskussioner med Sametinget men ingen av oss har mandat och resurser att driva frågan vidare, så vi står och stampar, säger Maria Press.
Vi såg för oss att någon skulle få ansvaret för att börja driva frågan om en systematisk bevaring för framtiden.
Hon berättar att ett samiskt arkiv var en het fråga när arkivutredningens betänkande Härifrån till evigheten kom för ett par år sedan. Även om det inte fanns något skarpt förslag i den om ett enskilt samiskt arkiv kunde ändå bollen ha satts i rullning. Men ännu har inget hänt.
– Vi såg för oss att någon skulle få ansvaret för att börja driva frågan om en systematisk bevaring för framtiden. För om ingen har ansvaret riskerar vi att mista en viktig del av vårt kulturarv, säger Maria Press.
Maria Press är sektionschef på Riksarkivet i Östersund samt Riksarkivets koordinator för samiska arkivfrågor.
Nuohtti är ändå ett första steg mot att ge samerna kollektiv tillgång till arkivmaterial med samisk relevans. Portalen, som lanseras 2 februari, innehåller 30 000 digitala dokument och fotografier från Sápmi som hämtats från 32 arkiv, bibliotek och museer runt om i Europa. En del innehåll är uppemot 400 år.
Initiativet kom från de samiska arkiven i Norge och Finland och utvecklades med start 2018 genom ett så kallat interregprojekt, vilket är EU:s program för territoriellt samarbete, där de samiska arkiven samarbetade med Lapplands universitet i Finland samt med universiteten i Umeå och Uleåborg.
De etiska riktlinjerna är det första som besökaren av portalen möter. Det går även att ta ett quiz efter att man har läst dem, för att säkerställa att man verkligen förstått deras innehåll.
– För samerna som tog initiativet är det här ett led i dekoloniseringen av det egna kulturarvet. Olika kolonialmakter har samlat på sig dokumentation som sedan spritts. Man ville få kontroll över materialet, veta var det fanns och se till att samerna på ett enkelt sätt skulle få tillgång till sin egen historia, säger Maria Press.
Materialet i Nuohtti utgörs bland annat av etnologiska rapporter, samemissionärers dagböcker, fotografier tagna av privatpersoner och myndigheter samt rättsliga dokument. Eftersom vissa beskrivningar kan uppfattas som nedsättande har portalen försetts med etiska riktlinjer, så att materialet bara används på ett respektfullt, och kulturellt lyhört, sätt.
– De här riktlinjerna liknar de som är framtagna av andra ursprungsbefolkningar runt om i världen. För arkiven berättar ju framför allt om hur kolonialmakten uppfattat och tolkat samernas liv, det är det man ser. Inte samernas egen version, säger Maria Press.
