Sidogatan i centrala Umeå är enkelriktad och smal. Byggnaden tegelröd och stor. Porten av det anonyma slag man knappt lägger märke till. Dessutom låst.
Rätt knapp i porttelefonen ska tryckas in. Efter klicket återstår bara trapporna.
I hallen tar Ingalill Stenmark emot.
– Ja, här jobbar man bakom kulisserna, säger hon.
Efter många år som bibliotekarie och enhetschef på olika bibliotek i Västerbotten började hon för fem år sedan på Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå.
Här har hon nytta av allt hon jobbat med förut, tycker hon, får lära sig nytt och dessutom se ”spännande material” hon aldrig tidigare varit i kontakt med.
Som exempel nämner hon en lastpall som Riksdagsbiblioteket nyligen skickat hit, en rejäl trave med böcker om krigsväsendet på 1940-talet. En kollega har just börjat registrera dem.
Sveriges depåbibliotek och lånecentral tar emot utgallrade böcker från bibliotek i hela landet, registrerar dem i Libris och lånar sedan ut dem igen via fjärrlån. När folk-, forsknings- och specialbibliotek ute i landet gör sina gallringar kan de via ISBN-koderna kolla om boken finns i depån eller inte.
– Vi tar bara emot media vi inte har. Vi vet inte om allt som gallras kontrolleras och skickas hit. Men vi har hela tiden att göra, säger Ingalill Stenmark.
– Vi är osynliga för allmänheten, säger Ingalill Stenmark, bibliotekarie.
Foto: Bertil Janson
I fjol tog de emot drygt 17 000 utgallrade böcker. Från de tre bokmagasinen i källaren, som rymmer runt en halv miljon volymer, lånades ungefär 13 000 böcker ut. Dessutom skickades 4 500 fjärrlån iväg från Umeå stadsbiblioteks samlingar.
Syftet med Depåbiblioteket är att bevara och göra äldre litteratur tillgänglig för utlåning. Finansieringen kommer från Kungliga biblioteket och i det nationella uppdraget ingår att fortbilda landets bibliotekspersonal i medie- och gallringsfrågor. Sedan pandemin har konferenserna blivit färre och webbinarierna fler.
– För att nå hela landet är det digitala väldigt effektivt, så det ska vi nog fortsätta med, säger Ingalill Stenmark.
Att hon jobbar på landets kanske mest osynliga bibliotek håller hon med om.
– Ja, det är en doldis. Vi är osynliga för allmänheten.
Fast internt är Depåbiblioteket en synlig aktör, menar hon, via fortbildningarna och stödet till landets bibliotek i medie- och gallringsfrågor. Biblioteksstudenter bjuds också in till studiebesök.
Skillnaden jämfört med att jobba på ett ”vanligt bibliotek” är förstås frånvaron av besökare.
– Ja, det är en jättestor skillnad. Men jag tänker snarare på den stora likheten, att vi alltid tänker på låntagaren, individen som beställt och vill ha den här boken.
Depåbiblioteket lånar ut allt de har, utan begränsningar, ofta äldre verk, som folkbiblioteken gallrat ut eftersom de sällan efterfrågas.
– Varje vecka lånar vi till exempel ut ett 30-tal böcker som är mer än hundra år gamla, säger Ingalill Stenmark.
– Det är ett häftigt bibliotekssamarbete vi har för att medborgarna ska kunna få tag på det de vill läsa, säger Victoria Edman, bibliotekarie.
Foto: Bertil Jansson
Victoria Edman har också lång erfarenhet som bibliotekarie. På Depåbiblioteket har hon jobbat i drygt två år, med allt från hemsida och fjärrlån till omvärldsbevakning och utbildningar.
Hon uppskattar kontakten med ”alla kompetenta kollegor” runt om i landet och tycker att det riktigt fina med verksamheten är att en låntagare med ett specialintresse, boende var som helst i landet, kan gå in på sitt folkbibliotek, göra en beställning och via depån få tag i en väldigt unik bok.
– Det är ett häftigt bibliotekssamarbete vi har för att medborgarna ska kunna få tag på det de vill läsa.
Folkbiblioteken är duktiga på att köpa in det som behövs för just den kommunen, tycker hon. Men utrymme kostar, bestånden ska vara aktuella och alla bibliotek kan inte ha allt. Ibland måste böcker gallras ut.
– Där har vi en väldigt speciell roll. Vi är ett bibliotek som är helt uppbyggt av gåvor från andra bibliotek. Det är ett smart uttänkt system som säkerställer att det finns kvar en bok av varje, som alla kan låna, säger Victoria Edman.
En halv miljon böcker för fjärrlån
Sveriges depåbibliotek och lånecentral finns sedan 1992 i Umeå. Året innan beslutade riksdagen att depåverksamheten, som tidigare funnit även i Malmö och Stockholm, skulle koncentreras till ett enda bibliotek, placerat i Umeå. På enheten arbetar numera fem bibliotekarier, två biblioteksassistenter och en enhetschef. I de tre magasinen finns runt en halv miljon volymer, främst svensk litteratur, allt från barnböcker till fakta- och skönlitteratur för vuxna, från 1700-talet och framåt.
