Magasin K fortsätter nu granskningen av arbetslösheten i DIK:s olika branscher, där turen nu har kommit till ”arkeologer och specialister inom humaniora” i SCB:s yrkesregister. Förutom arkeologer innefattar gruppen ytterligare 38 yrken, såsom kulturvetare, sociologer och forskare i historia.
Under förra året var i genomsnitt 27 procent i den här gruppen arbetslösa. Den höga siffran kommer inte som en överraskning för Petra Alden Rudd, arkeolog och ordförande för Sveriges uppdragsarkeologiska branschorganisation, Subo.
– Vår uppfattning är att arbetslösheten över lag är låg. Vi har svårt att rekrytera folk, vilket gör att nyutexaminerade utan fälterfarenhet har mycket större tillgång till arbetsmarknaden än tidigare. Samtidigt är det projektledare och vetenskapligt ansvariga som skriver rapporterna – inte nödvändigtvis alla som var med och grävde, säger hon.
Det här betyder att många arkeologer i början karriären projektanställs för fältarbete, för att sedan bli arbetslösa till vintern när rapporterna skrivs. Och att de när grävsäsongen drar i gång igen i april får nya anställningar.
– Det sorgliga är att stora delar av vår bransch baseras på att vi tar in folk på våren och sommaren då de stora undersökningarna genomförs, att vi då bygger ut en verksamhet som vi inte har täckning för på vinterhalvåret, säger Petra Alden Rudd.
Petra Alden Rudd är ordförande för Sveriges uppdragsarkeologiska branschorganisation, Subo, samt projektansvarig på Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ.
Arbetslösheten för landets utrikes födda arkeologer och specialister inom humaniora på 45 procent är ungefär dubbelt så hög som för de inrikes födda kollegorna, där 19,8 procent var arbetslösa någon gång under 2022.
Den stora skillnaden tror Petra Alden Rudd kan bero på att rapporterna som uppdragsarkeologerna skriver kräver mycket goda kunskaper i svenska språket. Det gör att inte bara de som är nya i yrket, utan även de som är hyfsat nya i landet, kan ha svårt att få jobb under vinterhalvåret.
Samtidigt är mångfalden stor i gruppen: 29 procent av landets anställda arkeologer och specialister inom humaniora var utrikes födda förra året, att jämföra med 23 procent i akademikerkåren.
– Själva hantverket inom fältarkeologin är universell i mångt och mycket, har man engelskan så räcker det, säger Petra Alden Rudd.
Om de höga arbetslöshetssiffrorna bland arkeologer kan förklaras med återkommande projektanställningar ligger svaret för specialisterna inom humaniora inte långt bort. För även i forskarvärlden är det vanligt med tillfälliga anställningar, som kan ge perioder utan jobb.
– Det är absolut osäkra arbetsförhållanden. Speciellt för de forskare som inte har en fast tjänst i botten, säger Lena Martinsson, prefekt vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet.
Hon förklarar att de osäkra anställningarna ofta bygger på lyckosamma projektansökningar som förläggs på universitet som inte har möjlighet att anställa.
Man måste dra in pengar för att kunna vara kvar – så fort pengarna börjar ta slut varslas man om uppsägning, för då är det arbetsbrist.
– Man måste dra in pengar för att kunna vara kvar – så fort pengarna börjar ta slut varslas man om uppsägning, för då är det arbetsbrist. Och då finns det inget ansvar från arbetsgivaren i övrigt, säger hon.
29 procent…
av de anställda arkeologerna och specialisterna inom humaniora är födda utomlands. Det är en högre andel än inom akademikerkåren och i arbetskraften i stort, där 23 respektive 24 procent är utrikesfödda. Det är också näst högst bland alla yrkesgrupper som DIK samlar.
Andelen utrikesfödda bland arkeologerna och specialisterna inom humaniora har ökat kraftigt sedan 2014, då andelen var 16,3 procent. Andelen utrikes födda bland akademikerna låg på 18 procent det året.
Att arbetslösheten är högre bland hennes utrikesfödda kollegor tror Lena Martinsson kan ha att göra med rekryteringsarbetet, där normer om hur en forskare ska vara lätt upprepas, men ständigt behöver utmanas, enligt henne. Att forskare stängs ute på grund av krav på perfekt svenska är också ett problem, som hon ser det.
– Självklart ska vi måna om det svenska språket, det är jätteviktigt, men det kan få effekten att man signalerar att det svenska språket är det enda självklara.
Lena Martinsson är professor i genusvetenskap, docent i etnologi och prefekt vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Foto: Johan Wingborg
På Institutionen för kulturvetenskaper där Lena Martinsson är prefekt talas det mycket engelska. Det finns också en policy om att ha internationella utlysningar. Det gör att institutionen har doktorander från andra länder, men också att forskningen bedrivs på flera olika språk.
– Det är mycket viktigt att inte forskare stängs ute, det krävs ett medvetet rekryteringsarbete här. Sedan blir en alltför homogen grupp forskare ett problem för kunskapsbildningen. Ett universitet måste ha många perspektiv på världen, och då behöver forskarna ha olika erfarenheter och perspektiv, säger Lena Martinsson.
Om statistiken
Statistiken har beräknats med hjälp av Saco utifrån SCB:s yrkesregister över anställda arkeologer och specialister inom humaniora samt Arbetsförmedlingens statistik över personer söker jobb inom dessa yrken och där Arbetsförmedlingen sett det som realistiskt att man kan få jobb inom yrket. Företagare ingår inte i beräkningen. Arbetslösa avser öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. Med akademiker avses personer med minst två års eftergymnasial utbildning.
