Den stora majoriteten av DIK:s medlemmar, 76 procent, har en lön mellan 31 000 (som är förbundets rekommenderade ingångslön) och 47 000 kronor. Hela 8 procent tjänar mindre. Det visar Magasin K:s genomgång av årets lönestatistik.
– Generellt sett kan man säga att många av DIK:s medlemsgrupper ligger alldeles för lågt i lön i förhållande till utbildningsnivå och kvalifikationer. Och det är framför allt i kultursektorn vi ser det, säger Johanna Alm Dahlin som är utredningsansvarig på DIK.
Men det är inte bara inom kulturyrkena som de låga lönerna förekommer. Även inom kommunikation finns det arbetsgivare som erbjuder väldigt låga löner, eftersom konkurrensen är så stor.
– Är man ny i yrket kanske man accepterar det, för att få in en fot, säger Johanna Alm Dahlin.
Att många av DIK:s medlemmar arbetar inom kvinnodominerade sektorer, där lönerna är lägre, spelar också in, enligt Johanna Alm Dahlin:
– Det är en värdediskriminering som vi på DIK jobbar för att bryta. Vi vill att våra medlemsgrupper ska uppvärderas, det behövs mer resurser till deras yrken och sektorer så att de kan få högre löner.
Johanna Alm Dahlin är utredningsansvarig på DIK. Foto: Stina Gullander
DIK tycker inte att någon medlem ska ha en månadslön under den rekommenderade ingångslönen, men om man tjänar mindre än 23 000 kronor, som lönestatistiken visar att ett litet antal gör, bör man kontakta förbundet.
– Har man en så låg heltidslön ska man höra av sig till oss, så lågt ska man inte ligga.
Kommunikationscheferna tjänar mest – så ligger lönerna för olika yrken
Befattning/Medianlön
- Kommunikationschef: 64 634 kr
- Pressansvarig: 50 250 kr
- Bibliotekschef: 49 275 kr
- Kommunikationsansvarig: 47 525 kr
- Kommunikationsstrateg: 47 000 kr
- Utredare: 44 300 kr
- Samordnare: 44 000 kr
- User experience designer: 43 000 kr
- Kommunikatör/projektledare: 42 000 kr
- Redaktör: 42 000 kr
- Verksamhetsutvecklare: 41 950 kr
- Registrator: 41 900 kr
- Projektledare: 41 600 kr
- Informatör: 41 515 kr
- Kommunikatör: 40 800 kr
- Copywriter: 40 700 kr
- Kommunikatör/redaktör: 39 900 kr
- Digital kommunikatör: 39 100 kr
- Byggnadsantikvarie: 38 100 kr
- Producent: 38 100 kr
- Bebyggelseantikvarie: 37 900 kr
- Kommunarkivarie: 37 345 kr
- Intendent: 37 300 kr
- Arkivarie: 37 000 kr
- Webbredaktör: 37 000 kr
- Grafisk formgivare: 36 700 kr
- Antikvarie: 36 550 kr
- Museiintendent: 36 450 kr
- Konservator: 36 250 kr
- Kultursamordnare: 36 100 kr
- Arkeolog: 36 000 kr
- Kultursekreterare: 35 925
- Bibliotekarie: 35 000 kr
- Gymnasiebibliotekarie: 34 725 kr
- Teckenspråkstolk: 34 225 kr
- Museipedagog: 34 000 kr
- Barnbibliotekarie: 33 725 kr
- Administratör: 33 200 kr
- Skolbibliotekarie: 33 200 kr
- Universitetsbibliotekarie: 33 100 kr
- Formgivare: 33 000 kr
- Barn- och ungdomsbibliotekarie: 32 500 kr
- Biblioteksassistent: 29 500 kr
Källa: DIK:s löneenkät, medianlön för oktober 2022. Befattningar där statistiken täcker in färre än 20 personer har inte tagits med.
Medianlönen i årets lönestatistik, det vill säga den lön som ligger i mitten av alla löner, är 38 000 kronor. Bland de 17 procent som tjänar 47 000 kronor eller mer är 38 procent chefer med personalansvar, 28 procent är specialister, 18 procent handläggare och 9 procent projektledare. Drygt hälften arbetar på ett privat företag, stiftelse eller organisation, och ytterligare en fjärdedel på en statlig myndighet. Kommunikation och information är den vanligaste sektorn, hälften jobbar inom den.
Magasin K:s genomgång visar att gränsen där cheferna med personalansvar hamnar i majoritet går vid 58 000 kronor. Men även i den lilla grupp om 1,7 procent som tjänar 70 0000 kronor eller mer är det fortfarande 22 procent som inte är chefer med personalansvar. Av dessa är ungefär hälften i stället specialister inom sina områden.
Inflationen gav reallönesänkning
I analysen av årets lönestatistik konstaterar DIK att medlemmarna totalt sett har haft en bra löneutveckling mellan 2021 och 2022 – 3,7 procent. Men eftersom inflationen låg på 8,4 procent förra året handlar det i praktiken om en reallönesänkning, på 4,7 procent. Sannolikt kommer det att ta flera år innan värdet på lönerna hämtar sig, menar förbundet.
Johanna Alm Dahlin säger att DIK gärna skulle se att en högre andel av medlemmarna låg i de högre lönespannen.
– Vi ser inga tecken på att medlemsgrupperna har en orimligt hög löneutveckling, tvärtom är den ofta snarare oroväckande låg.
Med en större lönespridning skulle de lägsta lönerna höjas, det visar all statistik DIK har på området.
– Vi ser att högre löner på en arbetsplats drar upp de längre lönerna. Om man tittar på arbetsplatser med större lönespridning är medellönerna typiskt sett högre där.
Om statistiken
Statistiken i artikeln baseras på DIK:s årliga löneenkät som gick ut till alla yrkesverksamma medlemmar som inte är egenföretagare. Av dessa svarade 43 procent på frågan om vilken lön de hade i oktober 2022.
I Magasin K:s diagram har lönerna har grupperats i spann där varje stapel rymmer den angivna lönen samt hundratalen upp till nästa stapel, till exempel 40 000 till 40 999 kronor.
Och det finns fler sätt att höja lönen än att gå in som chef. Bästa utsikterna har den som byter arbetsplats.
– Det som vi kan se tydligast i statistiken är att de som byter jobb får en större löneökning än de som blir kvar på samma, för då har man chansen att förhandla om sin lön, säger Johanna Alm Dahlin.
Vill man ändå vara kvar ger kompetensutveckling och att specialisera sig ofta en högre lön, men här skiljer sig möjligheterna i olika yrken. Det däremot alla kan göra är att vara aktiv under lönesamtalet och komma väl förberedd.
– Ta reda på lönekriterierna på arbetsplatsen, fråga vad du ska göra för att få en bättre löneutveckling och ha koll på statistiken över vad andra tjänar. Ett tips är också att lägga sitt löneanspråk högre än du kan acceptera, säger Johanna Alm Dahlin.
Det gör DIK
Lönerörelsen är i gång men ännu är det få arbetsgivare som är färdiga med sina lönerevisioner. DIK förhandlar centralt på förbundets avtalsområden samt i lokala löneprocesser, där man vill att lokalfackliga ska involveras tidigt. Eftersom de låga lönerna främst finns i kultursektorn arbetar förbundet även för att kulturen ska få mer resurser. Även inom kvinnodominerade yrken i offentlig sektor ligger lönerna lågt, en trend som DIK vill bryta.
