Annons:
Bildmuseet

Utrikesfödda bibliotekarier har svårare att få jobb

Arbetslösheten bland utrikesfödda bibliotekarier och arkivarier är fyra gånger högre än för inrikes födda. Samtidigt är mångfalden i grupperna sämst bland DIK-branscherna.

utrikesfödda bibliotekarier

Arbetslösheten bland utrikesfödda bibliotekarier och arkivarier är fyra gånger högre än för inrikes födda. Glappet har varit ungefär lika stort sedan 2014.

Foto: Petter Odevall

Magasin K har jämfört arbetslösheten mellan inrikes och utrikes födda bibliotekarier och arkivarier i Sverige. Granskningen visar att andelen arbetslösa bland de utrikesfödda ligger på 13,4 procent, medan bara 3,2 procent av de inrikesfödda är arbetslösa.

– Jag studsar inte till, gapet är ungefär den storlek jag är van att se på arbetsmarknaden. Samtidigt är det förstås en jättestor skillnad. Skulle vi se den mellan kvinnor och män, eller mellan olika kommuner, skulle man undra vad som pågår, säger Olof Åslund, professor i nationalekonomi och vetenskaplig ledare vid Uppsala Immigration Lab.

Olof Åslund är professor i nationalekonomi och vetenskaplig ledare vid Uppsala Immigration Lab. Foto: Mikael Wallerstedt

Bland högutbildade utrikesfödda finns en betydande grupp med svag ställning på arbetsmarknaden, vilket är mycket ovanligare bland inrikesfödda med hög utbildning, enligt Olof Åslund.

– Här finns det en diskussion inom forskningen om de med utbildningar från utlandet verkligen är aktuella för motsvarande jobb i Sverige. Det kan låta hårt, men även om jag har en yrkesidentitet kanske det är tjugo år sedan jag var tvungen att fly, jag har kanske försörjt mig med ströjobb i detaljhandeln och någonstans slutar yrket jag en gång utbildade mig till vara en realistisk möjlighet, säger Olof Åslund.

Men att det kan ha gått flera år sedan den jobbsökande personen senaste arbetade inom sitt yrke är inte den enda förklaringen. En annan viktig faktor som en stor studie nyligen kunde visa på är språkets betydelse, vilket påverkar vissa yrkesgrupper mer än andra.

– Både i Sverige och i många andra länder har man sett att språket har en större betydelse än man tidigare trott, att arbetsgivare lägger stor vikt vid det, säger Olof Åslund.

Han utgår från att språk är en viktig del av yrkeskunskapen både för bibliotekarier och arkivarier, och att den kunskapen rimligen är landspecifik. Det kan vara förklaringen till att gapet i arbetslöshet är något större i gruppen än för akademiker i stort, där 10,7 procent av de utrikesfödda och 2,1 av de inrikesfödda akademikerna var arbetslösa 2022.

Den sista komponenten som Olof Åslund lyfter är särbehandling av utrikesfödda.

Det är inget snack om att det finns diskriminering på arbetsmarknaden, där människor sorteras bort utifrån sin bakgrund.

– Det är inget snack om att det finns diskriminering på arbetsmarknaden, där människor sorteras bort utifrån sin bakgrund. Om den som kommit som barn och utbildat sig i Sverige har svårare att få jobb, det är klart att det är av andra skäl än för den som inte tillgodogjort sig svenska språket.

Hos vem ligger ansvaret att det ser ut så här?

– På något sätt är det allas problem. Alla individer, oavsett om man har svensk eller utländsk bakgrund, har ansvar för att göra sig anställningsbar. Men gör jag allt jag kan, lär mig svenska och får mina meriter kompletterade men möter en stängd dörr hela tiden, då har politiken ett ansvar.

10 procent…

av bibliotekarierna och arkivarierna är födda utomlands. Det är en lägre andel än inom akademikerkåren och i arbetskraften i stort, där 23 respektive 24 procent är utrikesfödda. Det är också lägst andel av alla yrkesgrupper som DIK samlar.

Andelen utrikesfödda bland bibliotekarier och arkivarier har legat stadigt på 9 procent sedan 2014, men ökade till 10 procent år 2022. Andelen utrikes födda bland akademikerna har gått från 18 till 23 procent under samma period.

För nyanlända är efterfrågan på arbetskraft en avgörande faktor för hur integrationen och etableringen utvecklas. Och är konkurrensen hård har arbetsgivarna rent krasst inte samma behov av att bredda sin rekryteringsbas som arbetsgivarna inom branscher där det är svårt att hitta folk, säger Olof Åslund.

– Men ska vi ha ett inkluderande arbetsliv som använder den mångfald som finns, då finns det ändå skäl att arbeta för en yrkeskår som speglar befolkningen.

Finns det risk att arbetslösheten bland utrikes födda ökar om vi nu går in i en lågkonjunktur?

– Ja, så är det. Det vanliga mönstret är att grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, som unga, de som just fått första jobbet och de som är nyligen anlända påverkas mer av konjunktursvängningarna, säger Olof Åslund.

Om statistiken

Statistiken har beräknats med hjälp av Saco utifrån SCB:s yrkesregister över anställda bibliotekarier och arkivarier samt Arbetsförmedlingens statistik över personer söker jobb som bibliotekarie respektive arkivarie och där Arbetsförmedlingen sett det som realistiskt att man kan få jobb inom yrket. Företagare ingår inte i beräkningen. Arbetslösa avser öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. Med akademiker avses personer med minst två års eftergymnasial utbildning. SCB listar bibliotekarier och arkivarier som en enda yrkesgrupp i sitt register.

Ämnen i artikeln:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Kraven på kommunikatörerna

Aktuella ämnen:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Varje vecka skickar Magasin K ett nyhetsbrev med veckans viktigaste artiklar från tidningen och andra tips. Medlemmar i DIK får automatiskt nyhetsbrevet. Är du inte medlem så anmäler du dig till nyhetsbrevet här.