– Det kan leda till en helt ny typ av datadriven arkeologisk forskning, säger Karl-Johan Lindholm, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.
Han är föreståndare för SveDigArk, ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer som finansieras med pengar från Vetenskapsrådet. Uppdraget är att föra samman forskningsdata med data från arkeologiska undersökningar, naturvetenskapliga analysresultat och digitaliserade museisamlingar.
Varje år genomförs tusentals arkeologiska undersökningar och den digitala utvecklingen och alltmer avancerade analysmetoder medför en enorm ökning av mängden data. Men det saknas en sammanhållen infrastruktur som gör all information tillgänglig och sökbar, konstaterar Karl-Johan Lindholm:
– I dag läggs bara delar av all information ut och det på olika plattformar och tenderar att fragmentiseras. Det gör att överblicken försvinner och det blir svårt att se sambanden. Med SveDigArk ska vi bygga en nationell infrastruktur som tar tillvara och tillgängliggör den enorma kunskapspotential som finns i arkeologisk dokumentation, naturvetenskapliga analysresultat och kulturarvssamlingar.
”Forskningen är bara en sida av arkeologin, den största delen av alla nya data skapas inte på universiteten utan inom uppdragsarkeologin.”
Vad skulle det betyda för den arkeologiska forskningen?
– Om vi får ihop systemet och alla aktörer är med på båten kan det bli en världsledande infrastruktur. Lyckas vi få ihop data som har samlats in sedan 1600-talet och framför allt från de senaste decennierna skulle det vara helt unikt, säger Karl-Johan Lindholm.
Det är ett mastodontprojekt, kommer ni ro det här i land?
– Jag hoppas det. Men forskningen är bara en sida av arkeologin, den största delen av alla nya data skapas inte på universiteten utan inom uppdragsarkeologin. För att lyckas måste vi hitta nationella samarbeten som gör det intressant för uppdragsarkeologin, länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet att vara delaktiga i infrastrukturen.
I förlängningen tror Karl-Johan Lindholm att SveDigArk kommer att leda till en ny typ av datadriven arkeologisk forskning som kommer kunna svara på helt nya frågor om vår dåtid, nutid och framtid:
– Det kommer ge forskarna möjlighet att genomföra komplexa datadrivna analyser som tidigare inte har gått att göra. Den nya infrastrukturen kommer också kunna bidra till den globala miljöforskningen på ett helt nytt sätt, säger han.
Förhoppningarna är stora inte bara från forskarhåll utan också i museivärlden, berättar Elin Fornander, enhetschef för Forskning och utveckling på Statens historiska museer:
– Vi förvarar miljoner arkeologiska föremål som blir mer tillgängliga och sökbara, inte bara för forskare utan också för allmänhet och andra intressenter. Det blir oerhört spännande att koppla samman våra data med annan arkeologisk data och andra samlingar.
Kommer den vanliga museibesökaren så småningom att märka av att det har skapats en ny nationell infrastruktur?
– Jag tror inte man ska tänka på de fysiska besökarna, utan på dem som söker digitala data om samlingarna. Det kan ju vara både allmänhet och forskare som kan få ut både mer och bättre information, säger Elin Fornander.
Vad är SveDigArk?
- En ny nationell infrastruktur för digital arkeologi som ska länka samman forskningsdata med data från arkeologiska undersökningar och digitaliserade museisamlingar.
- SveDigArk är ett konsortium som leds av Uppsala universitet och inkluderar universiteten i Umeå, Lund, Stockholm, Karlstad, Göteborg, SciLifeLab, samt Statens historiska museer och Riksantikvarieämbetet.
- SveDigArk har en finansiering för sex år genom ett anslag från Vetenskapsrådet på 66 miljoner kronor. De inblandade parterna bidrar med lika mycket.
