– Det har hävdats att det är en krisbudget som ligger. Samtidigt speglar kulturens andel förstås en viljeambition.
Roger Blomgren är professor och ledare för Centrum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås. Han understryker att kulturen alltid varit ett litet politikområde. Andra områden, som socialpolitik, arbetsmarknad och nu även försvar, tar betydligt större plats i budgeten.
Att kulturens budgetandel är den lägsta på tjugo år ser han som en fingervisning om hur regeringen prioriterar kulturpolitiken. Det kan också spegla att den nuvarande kulturministern inte har en tillräckligt stark roll, menar han.
Samtidigt visar de nationella SOM-undersökningarna att kulturen aldrig kommit upp som en av de femton viktigaste valfrågorna bland väljarna.
– Så på det sättet är kulturpolitiken ett litet undanskymt område där det funnits relativ konsensus om hur mycket pengar man bör satsa. Den har alltid varit väldigt lågprioriterad, säger han.
Roger Blomgren är professor vid Högskolan i Borås. Han säger att kulturen alltid varit väldigt lågt prioriterad bland de politiska partierna. Foto: Suss Wilén
Om kulturen i stället varit en stridsfråga, om den hade kommit in i valrörelsen, om partierna hade sett att de hade kunnat vinna röster på att utlova reformer – ja då hade kanske kulturbudgetens andel växt eller i alla fall skiftat mer kraftigt under åren. Men så är alltså inte fallet enligt Roger Blomgren.
– Ta de kulturpolitiska målen om att skapa förutsättningar för alla – inte bara den bildade medelklassen i storstäderna – att ta del av den statligt finansierade kulturen. Målen har legat sedan 1960-talet, men det är i princip samma grupper som går, då som nu. Och ingen verkar bry sig. Hade det rört sig om skolan hade det varit haverikommission, säger Roger Blomgren.
Katja Lindqvist är docent vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet och forskar om kultursektorns organisering och finansiering. Storleken på årets kulturbudget i relation till budgeten som helhet ser hon som en ”tydlig politisk signal”.
– Regeringen har sagt att det här är en åtstramad budget, och storleken är i linje med det. Det är en minskning och det speglar prioriteringar. Men det kan också vara andra saker i budgeten som måste öka. Man tar från vissa delar och ger till andra, säger Katja Lindqvist.
Efter att ha tagit del av Magasin K:s statistik är det två saker som Katja Lindqvist ser som särskilt intressant. Det första är att hon inte kan utläsa någon ideologisk skillnad i hur kulturens andel av budget har fluktuerat under de två decennierna.
– Budgetåret 2004, då kulturens andel var som lägst, var det en socialdemokratisk regering. Och sedan när det är borgerliga regeringar 2006 till 2014 har andelen legat ganska högt. Så det verkar inte vara så mycket beroende på vilken politisk färg regeringen har.
Den andra aspekten som Katja Lindqvist vill lyfta är att Sverige, till skillnad från många andra europiska länder, inte gjort några kraftiga nerdragningar på kulturen.
– Uppräkningen i år är kanske inte lika hög som i andra delar av stadsbudgeten. Men det är ingen radikal nedskärning. Nu kanske jag sticker ut hakan, men det blir alltid ett ramaskri när man minskar pengar till kultur. Det finns alltid de som säger att kulturen är i farozonen. Men jag kan inte se det statistiskt över tid, säger Katja Lindqvist.
Som exempel tar hon Storbritannien, som ända sedan Thatchertiden radikalt dragit ner på det statliga stödet till kultur som man menat är en marknad som vilken som helst där man ska klara sin egen ekonomi. Även Central- och Sydeuropa har genomfört stora nedskärningar på kulturen, enligt Katja Lindqvist.
– Inte minst i samband med den globala finanskrisen år 2008 var det många länder som gjorde neddragningar, men i Sverige påverkade inte krisen kulturbudgeten. Och inte heller i år kan jag se någon uttalad ambition att kapa kulturen.
Katja Lindqvist är docent vid Lunds universitet. Hon tror inte att det ligger någon uttalad politisk ambition att kapa kulturen bakom årets minskade budgetandel. Foto: Johan Persson
I stället är det de högerpopulistiska initiativen som tillkommit på senare år som Katja Lindqvist ser som den verkliga faran för kulturen.
– Att man vill gå in i kulturens innehåll och styra, det är mycket farligare för kulturen än årets minskning. Hur långt man är beredd att gå på högerpopulistiska tankar om svensk kulturpolitik är nog en fråga just nu inom det borgerliga blocket, säger Katja Lindqvist.
I likhet med Roger Blomgren lyfter hon fram att en diskussion om kulturbudgeten i en valrörelse inte ger så många politiska poäng.
– Det är egentligen bara Sverigedemokraterna som har en kulturpolitisk agenda som de knyter till en politisk syn. Alla andra partier värnar armlängds avstånd på kulturområdet, och har gjort det sedan vi fick en statlig kulturpolitik 1974. Så att ett parti nu använder kulturen för uttalade ideologiska syften, det är vad som är oroande.
