Enligt styrgryppen för Digisam, med representanter från Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Centralmuseerna, ska plattformen ersättas med samverkan i olika konstellationer, där de nationella myndigheterna ska ta ett tydligare ansvar.
Henrik Summanen har varit samordnare för Digisam sedan 2017 och skrev nyligen, utanför det uppdraget, boken Kulturarvets digitalisering där han menar att tio år av samverkan kring kulturarvet genom Digisam inte har givit några konkreta resultat.
– När Digisam flyttades från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet 2017 betraktades det som den bästa koordineringsformen för de här insatserna. Efter det har man försökt få till ett stabilt samarbete, men man har upplevt att det inte har gett så mycket resultat som man hoppas på, säger Henrik Summanen till Magasin K.
Henrik Summanen har varit samordnare för Digisam sedan 2017.
Han berättar att det rent pragmatiskt varit svårt att hitta en form för samverkan mellan myndigheterna där man använder varandras information, vilket är det som användaren behöver. Den nya linjen, som han beskriver den, är att Riksantikvarieämbetet tar rodret på museiområdet. Bland annat har riksantikvarie Joakim Malmström tagit initiativ till en nationell strategi som är riktad till museisektorn, men som i praktiken är användbar även för arkiv och bibliotek, alltså hela den så kallade ABM-sektorn.
– Jag bedömer den nya modellen som en mycket mer positiv kraftfull inställning till hur förändringsarbetet inom ABM-sektorn behöver gå till. Nu finns det en framåtanda som kan koordinera de här insatserna på ett mer effektivt sätt för användaren, säger Henrik Summanen.
De principer och vägledningar som finns framtagna av Digisam kommer framöver att förvaltas av Riksarkivet, Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet utifrån deras ordinarie ansvarsområden. Ett förslag framåt är också att länka samman produkterna Nationell arkivdatabas (NAD), K-Samsök och Libris.
