Museer behöver se över säkerheten och i förlängningen kan klimataktivisternas konstattacker leda till minskad tillgänglighet till det gemensamma kulturarvet. Det menar den svenska kommittén i museiorganisationen International Council of Museums, ICOM, som på måndagen för första gången kommenterar attackerna. I ett uttalande skriver man bland annat att ”förutom den faktiska skadan som uppstår på oersättliga kulturarvsobjekt skapar dessa aktivisthandlingar oro både hos museianställda och besökare.”
– Det finns en oro och en vaksamhet på museerna kring den här frågan, säger Helene Rånlund, tf ordförande på Svenska ICOM till Magasin K.
Helene Rånlund är också överintendent på myndigheten Statens försvarshistoriska museer där Armémuseum och Flygvapenmuseum ingår.
Har ni sett över säkerheten på era museer med anledning av konstaktionerna?
– Vi har inte den typen av konst som hittills har varit föremål för attackerna, men vi jobbar alltid med säkerhetsfrågorna.
Helene Rånlund är överintendent på Statens försvarshistoriska museer och tf ordförande på Svenska ICOM.
I fredags försökte tre klimataktivister limma fast sig vid Edward Munchs mest kända verk Skriet som hänger på Nasjonalmuseum i Oslo. Samma dag släppte den internationella ICOM ett uttalande där man bland annat ville att aktivisterna ska se museerna som allierade i kampen mot klimatförändringarna.
Svenska ICOM trycker också på vikten av dialog och samarbete kring klimatfrågan.
– Klimatet är en stor och viktig fråga som blir allt viktigare för museerna. Det finns jättemycket att göra i verksamheterna, allt från att titta på energiförsörjning, lokaler och hur man kan återbruka material mellan olika tillfälliga utställningar säger Helene Rånlund och fortsätter:
– Det handlar också om att lyfta frågorna i verksamheten och i utställningar och på det sättet bidra med att skapa engagemang och kunskap.