Det har blivit svårt att rekrytera teckenspråkstolkar och allt färre utbildas till yrket. Tidigare fanns tolkutbildningar på sju olika folkhögskolor – idag är det tre folkhögskolor samt Stockholms universitet som examinerar teckenspråkstolkar.
– Folkhögskolorna med utbildningen är centrerade till Mellansverige vilket har blivit påtagligt för oss i södra Sverige. Det fanns tidigare en utbildning här i Skåne där de sista studenterna gick ut 2020, det var därifrån vi främst rekryterade. Vi behöver en utbildning här i Skåne, säger Lena Eklund, som är ordförande i DIK-föreningen i Region Skåne.
Runt en tredjedel av tjänsterna för teckenspråks- och dövblindtolkar behöver tillsättas vid årsskiftet, det handlar om både tidsbegränsade och fasta tjänster. I dag jobbar ett trettiotal personer på Tolkcentralen som förutom teckenspråkstolkning och dövblindtolkning har uppdrag med skrivtolkning och tecken som stöd (TSS). Även skrivtolkar ligger i riskzonen för att bli allt för få under kommande år, uppger Lena Eklund.
Hon säger att det är stor konkurrens om de studenter som examineras från utbildningarna.
– Förra året var det åtta personer som var färdigutbildade, ungefär så många som vi behöver rekrytera bara hos oss. Men det är det fler regioner än Skåne som behöver anställa.
Lena Eklund har jobbat som teckenspråkstolk och dövblindtolk i 23 år. Verksamheten på Tolkcentralen i Region Skåne är så kallad vardagstolkning – det vill säga uppdrag inom sjukvården, fritidsaktiviteter, föräldramöten, APT och liknande.
Lena Eklund säger att bristen på teckenspråkstolkar har funnits under flera år men att den under pandemin blev något enklare att hantera då en stor del av uppdraget utfördes digitalt.
– Nu vill alla träffas igen och då blir det svårare att hinna med. Vi har tolkanvändare som är ledsna och besvikna att de inte fick en tolk till just det där speciella tillfället. Men vi kan inte göra mer än vad vi gör.
Konsekvensen av tolkbristen blir alltså att färre personer får hjälp av en tolk vid tillfällen där det hade behövts.
– Vi har en prioriteringslista där sjukvård och till exempel begravningar kommer först. Barns fritidsaktiviteter prioriteras också.
Lena Eklund vill att statusen för yrket ska höjas och hoppas att fler ska söka sig till utbildningarna.
– Det här är ett helt fantastiskt yrke, säger Lena Eklund.
