– Vi befinner oss i den tredje naturvetenskapliga revolutionen inom arkeologin som ger oss helt nya verktyg. Mycket är styrt av DNA, men också av landvinningar inom biogeokemi och big data för statistiska beräkningar av demografin, säger han.
Bara ett par veckor efter att utgrävningen i Uppåkra invigdes i september med landshövdingstal och kungamingel plingade det till i metalldetektorn. När det översta jordlagret schaktades bort blev det utslag för ett silvermynt präglat år 203 under den romerske kejsaren Caracallas regeringstid.
Och ändå har man knappt börjat. I sammanlagt tre år ska nio arkeologer under ledning av Torbjörn Ahlström och Mats Roslund, båda professorer vid Lunds universitet, kartlägga den 40 meter långa hövdingahall som en gång vakade över det böljande slättlandskapet söder om Lund.
Upptäckten av detta maktcentrum med allt från kulthus till gårdar och verkstäder var sensationell och skedde mer eller mindre av en slump 1934. Grunden till en svinstia skulle grävas ut, men när spadarna sattes i marken berättade mängden husgrunder, artefakter, keramik och brända ben om att detta under drygt tusen år hade varit ett säte för en härskande aristokrati.
Utöver arkeologernas klassiska arbetsredskap som spade, hacka och skärslev kommer man använda en verktygslåda med nya analysmetoder. I centrum står inte bara fynd i form av till exempel silvermynt, kökskärl och vapen utan också själva jorden i kulturlagret. Med hjälp av bland annat DNA, bio-geokemiska analyser och så kallad big data kan helt ny kunskap om livet i järnålderns Uppåkra komma att växa fram.
”För första gången kan vi studera jorden och dess DNA, virus och bakterier. Sådant vi bara kunde drömma om för 30 år sedan.”
– För första gången kan vi studera jorden och dess DNA, virus och bakterier. Sådant vi bara kunde drömma om för 30 år sedan, som demografi, släktskap, sjukdomar och mobilitet, kan vi komma åt med dessa nya metoder. På så sätt är detta ett pionjärprojekt som kommer ha effekt på hela järnåldersforskningen, förklarar Torbjörn Ahlström.
För egen del hoppas han att två stora frågetecken ska rätas ut. Finns det spår i jorden av aska från de stora vulkanutbrott som orsakade en smärre istid under ett par år på 500-talet? Och kom den justinianska pesten, föregångaren till digerdöden, till Uppåkra?
– Enda sättet att slå fast att pesten nådde hit är om vi hittar rester av bakterien Yersinia pestis. Det finns fynd i Tyskland och ett i England och den borde ha kommit till Uppåkra också eftersom det fanns mycket kontakt med människor på kontinenten, säger Torbjörn Ahlström.
I sammanlagt tre år ska nio arkeologer under ledning av Torbjörn Ahlström och Mats Roslund, båda professorer vid Lunds universitet, kartlägga den 40 meter långa hövdingahall som en gång vakade över det böljande slättlandskapet söder om Lund.
Foto: Peter Söderström
Naturligtvis hoppas han på många fina fältfynd som ger mer kunskap om Uppåkras uppgång och fall, men för Torbjörn Ahlström är huvudfokus att visa hur mycket naturvetenskapen betyder för arkeologin. Tidigare var arbetsmetoderna mer destruerande, man malde ner en överarm för att få fram DNA, i dag behövs bara några milligram.
DNA-revolutionen i all ära men mycket tyder, enligt Torbjörn Ahlström, på att en annan teknik kommer spela en allt större roll framöver. Att ta fram protein från emaljen är en både billigare och säkrare metod än DNA-analyser för att bestämma kön.
– Det har gjorts i England så kunskapen finns. Vi håller faktiskt på med ett första test, en labbtekniker i Lund analyser just nu en av mina tänder för att lära sig tekniken och se om resultatet visar att den verkligen kommer från en man.
Kort om Uppårkra
- Från 100-talet före vår tideräkning till kristendomens intåg i slutet av 900-talet var detta ett maktcentrum i Skandinavien, till ytan lika stort som Gamla stan i Stockholm med spår av en hövdingahall, kulthus, hantverkshus och gårdar.
- Det tydligaste uppsvinget kom vid romartidens slut, vid 200- och 300-talet. Då gick startskottet för en månghundraårig dominans över landskapet.
- Genom åren har en rad utgrävningar gjorts, men hittills har endast cirka två promille av området undersökts.
- Hittills har sammanlagt 28 000 fynd gjorts. Viktigaste fyndet är resterna av det tempelliknande så kallade kulthuset, som användes under mer än ett halvt årtusende.
- 2021 donerade bland andra Alfa Laval och Crafoordska stiftelsen 40 miljoner kronor till Lunds universitet för att undersöka det som bedöms ha varit Uppåkras epicentrum – hövdingahallen. Utgrävningen påbörjades i september i år och ska pågå i tre år.
Källa: Lunds universitet.
