Om kommunikatörer fick särskiljande yrkestitlar skulle både yrket och enskilda medarbetare stärkas, anser både DIK och Sveriges Kommunikatörer.
– Kan vi hjälpa till att reda i begreppsförvirringen och stärka yrkesrollen och branschen är det klart att vi ska göra det, sa Sveriges Kommunikatörers vd Caroline Thunved som var en av de intervjuade i Magasin K:s artikel förra veckan.
Artikeln har fått många läsarreaktioner, både i sociala medier och i mejl till redaktionen. En del av dem som hört av sig vill värna om titeln kommunikatör:
”Jag tänker på titeln ’arkitekt’ – det finns säkert en uppsjö olika inriktningar inom det yrket men det står ändå fast. Vi har ju också en grundprofession = att göra kommunikativa bedömningar och skapa kommunikationsinsatser som bidrar till att verksamheten når sina mål. Vårt hantverk är i grunden skrivande, samarbete och kunskap om affären,” skriver kommunikatören Anna Malm i ett mejl.
Andra håller med DIK och Sveriges Kommunikatörer om att mer differentierade titlar är en bra idé, även om frågan inte är helt enkel:
”Jag tror att det kan vara bra med nya, mer specifika, titlar för kommunikatörer. Just nu blir det lätt att en kommunikatör är lite av en ”enmansorkester” som förväntas lösa – och löser – det mesta som kan förekomma på en kommunikationsavdelning. Det är inte rimligt” skriver Lena Allthin i ett mejl och får medhåll av Johan Ahlbäck i en kommentar på Facebook:
”En klok vinkel att svårdefinierade roller kan överbelastas med arbete utöver ens egna fält eller vad ens anställning bör innehålla. Tycker själv att ’kommunikatör’ är lös på samma sätt som ’formgivare’ är. Det svåra är väl att titel och kompetens inte nödvändigtvis är samma sak, speciellt inom kreativa områden.”
Några läsare har också lyft att de gärna vill att kommunikatörer ska ha svenska titlar och att titlar av typen ”content manager” inte borde användas.
”Jag vill skicka med en vädjan: snälla skapa i första hand titlar på svenska och översätt sedan dessa till engelska. Det blir lätt lite löjligt att ha en titel som bara finns på engelska, när man som jag jobbar på en svensk myndighet” skriver Lena Allthin.
Kommunikatörernas titeldiskussion har även nått utanför den egna kåren.
André Branca skriver i ett mejl att problemet med att vissa titlar fylls med lite alla möjliga arbetsuppgifter även finns inom museibranschen. Det gäller främst titlarna museiassistent och museitekniker:
”Museitekniker kan till exempel i själva verket vara akvarietekniker som arbetar med levande djur, elektriker, målare, smed, snickare och andra hantverkare som främst arbetar med att bygga podier, montrar, ljussättning och annat liknande i samband med utställningar, personal som arbetar med registrering av föremål i samlingsdatabasen eller packtekniker, vilket innebär ansvar för hanterandet av själva föremålen vid flyttprojekt.”
Kulturutvecklaren Madeleine Nilsson betonar vidare att utformningen av titlar går i trender.
”Då jag anställdes 2009 var Kulturutvecklare en ny och spännande titel. Tidigare titlar som hängde lite i luften då var samordnare och koordinator för att nu de senaste par åren har övergått till att alla ska bli strateger. Själv skulle jag numera egentligen hellre vilja kalla mig Kulturmäklare. Kanske är det det ’nya svarta’ ibland titlar.”
Vad tycker du om titlarna i din bransch? Mejla oss på redaktion@magasink.se
