När Elisabet Salas kommer i kontakt med egenföretagare möter hon ofta uppfattningen att fackligt medlemskap är till som skydd mot arbetsgivaren för den som är anställd – och alltså inte något för den som driver eget.
– Det gäller att bryta den känslan. För saken är att de allra flesta av våra egenföretagarmedlemmar är frilansare med en snarlik relation med sina arbetsgivare som om de varit anställda, vilket gör att de hamnar lite mellan stolarna, säger Elisabet Salas.
I en ny rapport från DIK lyfts egenföretagarna också fram som en utsatt grupp på den svenska arbetsmarknaden.
– Vi menar att det svenska trygghetssystemet inte är anpassat för den här gruppen och att det är politisk fråga. Som egenföretagare har man inga garantier på att få uppdrag, alltså ingen trygghet framåt i tiden. Man har också perioder utan uppdrag, vilket måste täckas på något sätt, säger Elisabet Salas.
I sina karriärsamtal med egenföretagare betonar hon alltid att man ska ha extra betalt för att man inte har tryggheten som en anställd har. Det är också viktigt att ta höjd för semester och andra perioder utan uppdrag.
DIK anser också att de kollektivavtalade försäkringslösningarna som kompenserar för brister i de svenska socialförsäkringarna, som sjukförsäkringar, inkomstförsäkringar och tjänstepension, bör göras tillgängliga även för egenföretagare.
I nuläget finns inte sjukförsäkring som del av egenföretagarmedlemskapet i DIK, men enligt Elisabet Salas är detta något som förbundet diskuterar. Däremot ingår det inkomstförsäkring samt att förbundets ombudsmän och jurister, efter en första bedömning, kan gå in och hjälpa den som inte fått betalt av sin uppdragsgivare.
Att det ingår företagsförsäkring i medlemskapet ser Elisabet Salas annars som det viktigaste skälet till att man som egenföretagare ska vara med i facket. Det går även att teckna ett så kallat hängavtal och då få tillgång till tjänstepension, men det gäller bara de som har aktiebolag och tjänar över en viss summa i månaden.
– Annars rekommenderar vi att man försöker spara själv för att kompensera för tjänstepensionen, säger Elisabet Salas.
Av Sveriges arbetsföra befolkning har nio procent sitt företagande som huvudsysselsättning varav närmare 5 000 är egenföretagare inom DIK-yrkena. Enligt uppgifter till Magasin K från DIK i juni 2022 driver cirka två procent av förbundets medlemmar eget företag, vilket motsvarar knappt 450 personer.
Mot bakgrund av de här siffrorna, skulle DIK kunna ha en högre andel egenföretagare?
– Absolut! Det finns väldigt många egenföretagare som skulle kunna vara medlemmar. Vår stora utmaning är att förklara varför det är så bra att vara med i facket. Vi ska inte släppa den här gruppen, men den kan vara tuff att nå.
Flest översättare driver eget
– så ser fördelningen ut mellan egenföretagarna
- Översättare, tolkar och lingvister m.fl. 38,7 procent
- Grafisk formgivare m.fl. 34,6 procent
- Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister 18,5 procent
- Designer inom spel och digitala medier 3,5 procent
- Museiintendenter m.fl. 1,7 procent
- Bibliotekarier och arkivarier 1,3 procent
- Biblioteks- och arkivassistenter m.fl. 1 procent
- Arkeologer och specialister inom humaniora m.m. 0,4 procent