De senaste tjugo åren har Umeå legat stadigt med en kulturbudget om tre till fyra procent förutom under kulturhuvudstadsåret 2014 då kommunen lade 5,2 procent på kulturen. I dag lägger kommunen landets högsta andel, 3,9 procent, och sett till snittet över tjugo år hamnar Umeå på tredje plats.
Sifforna kommer inte som någon nyhet för kulturnämndens ordförande Helena Smith (S), som ofta får förklara kommunens prioriteringar när det kommer till kulturen.
– Många vill ta fasta på att vi ligger högst i landet och vissa tycker också att det är fel. De vill att vi ska satsa pengarna på skola och äldreomsorg, och gärna att kulturen ska bli mer självbärande, säger Helena Smith.
Vad svarar du på den kritiken?
– Jag försvarar gärna den kostnaden för vi har en väldigt bra kulturverksamhet som vi är nöjda med. Det finns en falsk motsättning mellan kulturen och exempelvis äldreomsorgen, det är inte så att våra kulturkostnader helt skulle rädda det finansieringsbehov vi ser inom välfärden.
Snarare ser Helena Smith att kommunens breda kulturverksamhet kommer äldre och ungdomar till del.
– Det är min hållning i debatten, att det behövs en helhet för att människor ska må bra. Barn och unga ska kunna ta kurser på kulturskolan och äldre ska kunna nyttja sitt bibliotek i närområdet.
– Vi har en väldigt aktiv befolkning i Umeå som vill skapa, samlas och engagera sig. Det faller på politiken att se och stötta det, säger Helena Smith (S).
Prioriteringen har funnits med under en längre tid säger Helena Smith, och nämner stödet till bildningsförbunden, föreningslivet och kommunens egna kulturverksamheter, men också att kommunen driver flera större institutioner ihop med regionen, som Norrlandsoperan och Västerbottens museum.
Vad bidrar kulturen med i Umeå?
– I mätningar ligger vår region bäst till i hela Europa när det kommer till tilliten mellan människor, vilket såklart är otroligt bra för att skapa en stark sammanhållning. Analysen vi gör är att det bland annat beror på kulturen, där det blir naturliga möten mellan människor.
– Sedan har kulturen ett värde i sig, att det ska finnas arenor där människor kan skapa och uttrycka sig. Vi har en väldigt aktiv befolkning i Umeå som vill skapa, samlas och engagera sig. Det faller på politiken att se och stötta det.
Myndigheten för kulturanalys pekar ut folkbiblioteken, och då särskilt nedläggningen av filialer, som det största skälet till att kulturens andel i landets kommunbudgetar har minskat. Vad säger du om det?
– Det är ett jättestort värde att ha ett bra närbibliotek, inte minst för att sänka trösklarna för att ta sig till dit och låna böcker, ta del av information och få hjälp med saker som digital assistans.
– I samband med kulturhuvudstadsåret 2014 invigde vi kulturhuset Väven och flyttade vårt stadsbibliotek dit. Men att stadsbiblioteket fick nya lokaler fick inte ske på bekostnad av närbiblioteken, utan det bestämdes att de skulle vara kvar och så har det blivit.
– Vi har elva bibliotek och en biblioteksbuss och vi har väldigt höga utlån i Umeå, om inte högst i landet så näst intill. Eftersom vi nu växer med en ung befolkning blir det naturligt att biblioteken får hänga med nu när skolorna byggs ut. Så biblioteken kommer snarare bli fler.
