I den nya högerregeringens avtal med Sverigedemokraterna står det att rätten till offentligt finansierad tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänsterna.
– Gällande begränsningen kan vi bara instämma i det som sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson framfört, att det strider mot flertalet lagar. Att använda tolk i sin yrkesroll behövs för att kunna utföra sitt arbete på ett korrekt och rätts- och patientsäkert sätt, säger Tolkservicerådet ordförande Carina Johansson, som även är verksam vid Borlänge kommuns tolkförmedling.
Tolkservicerådet bildades 1996 i samband med att tolkförmedlingsverksamheten i Sverige avreglerades och består idag av nitton tolkförmedlingar som arbetar efter gemensamma yrkesetiska riktlinjer. Bland annat värnar man om människors möjlighet att ge uttryck för sina åsikter och känslor samt menar att förståelsen av andra är en förutsättning för att känna delaktighet i det svenska samhället.
– Om begränsing av tolk skulle få genomslag skulle förutsättningarna för jämlik vård starkt försämras, patientsäkerheten skulle äventyras och kostnader riskerar att öka, säger Carina Johansson.
Hon lyfter fram Stockholms läkarförenings uttalande om att språkbrister kan göra vården både dyr och ineffektiv och tillägger att andra undersökningar pekar på att bra kommunikation innebär en långsiktig besparing, då antalet vårdbesök blir färre.
Vilka andra risker ser ni på Tolkservicerådet?
– Risken att barn får agera tolk skulle öka, vilket strider mot Barnkonventionen. Att anhöriga tolkar innebär att personen i fråga blir starkt beroende av sina anhöriga och hamnar i beroendeställning. Det demokratiska görandet rubbas och vi ser risk för ökad segregering.
”Skolan har utvecklingssamtal, där är det viktigt att föräldrar har möjlighet att följa sitt barns skolgång och utveckling.”
Förutom sjukvården förmedlar de anslutna tolkförmedlingarna tolkar till statliga myndigheter samt till kommuner, bland annat till skolor och socialtjänst. Här har Tolkservicerådet samma farhågor som för vården, men pekar också på ytterligare risker som kan uppstå:
– Inom socialtjänsten är det viktigt att rätt information kommer fram, annars kan det leda till felaktiga beslut. Skolan har utvecklingssamtal, där är det viktigt att föräldrar har möjlighet att följa sitt barns skolgång och utveckling. Och när det kommer till myndigheter kan det handla om en rättegång, där bristande information kan leda till fel domslut.
Den statliga kontrollen och kvalitetsbedömning av tolkar som arbetar för det offentliga ska också övervägas enligt Tidöavtalet. Enligt Carina Johansson är detta något som Tolkservicerådet däremot ser positivt på.
– 2018 föreslog regeringen att kvalitetssäkring och tillsyn ska utvecklas gentemot tolkar och förmedlingsorgan. Detta var något som vi välkomnade redan då.
