För tjugo år sedan lade kommunerna 2,6 procent på kulturverksamhet – som bibliotek, kulturarv och kulturskola. I dag har den andelen minskat med 0,6 procentenheter, en förändring som är stor i reda pengar. Om kommunerna procentuellt skulle lagt lika mycket på kulturen i dag som för tjugo år sedan hade de fått skjuta till ytterligare 4,4 miljarder kronor.
Totalt är det 241 kommuner som dragit ner på kulturens andel i budgeten sedan år 2002, vilket motsvarar åtta av tio kommuner.
– Det är en skrämmande utveckling som drabbar våra medlemmar som jobbar i verksamheterna, men också lokalbefolkningen och deras tillgång till kulturen, säger DIK:s förbundsordförande Anna Troberg.
När verksamheterna får tightare budget leder det till otryggare anställningar, sämre arbetsmiljö och kortare öppettider, säger Anna Troberg och tar folkbiblioteken som exempel:
– Det blir allt vanligare att personalen jobbar ensamma, men det innebär en risk för medarbetaren och det är något vi från DIK absolut inte vill se.
– Jag tror att det finns ganska många verksamheter som varit underfinansierade så länge att de nu står på gränsen för om de kan fortsätta, säger Anna Troberg, DIK.
Det som framför allt driver nedgången är just att andelen av kommunernas kostnader för folkbibliotek går ner, samt till viss del till även studieförbunden, säger Erik Vestin som är statistiker på Myndigheten för kulturanalys.
– Sedan finns det två poster till, dels allmän kulturverksamhet som museer och skötsel av kulturarv, dels stöd till musik- och kulturskola. Här visar våra beräkningar att de över lag behållit sina andelar, säger Erik Vestin.
Då andelen som kommunerna lägger på kulturen har minskat i jämn takt under de senaste tjugo åren är det troligt att neddragningarna kommer att fortsätta framöver, enligt Erik Vestin.
– Det kommer absolut leda till att den biblioteksservice som finns hamnar längre bort från en del medborgare. Men huruvida den totala serviceåtkomsten kommer minska kan man komplicera, när fler ärenden görs över internet, tillägger han.
– Det som framför allt driver nedgången är just att andelen av kommunernas kostnader för folkbibliotek går ner, säger Erik Vestin, statistiker på Myndigheten för kulturanalys.
Annika Wallenskog, chefsekonom på arbetsgivarorganisationen Sverige Kommuner och Regioner, är inne på samma spår:
– För en kommun som har svårt att få ihop ekonomin kan det ligga nära tillhands att ha kortare öppettider och stänga filialer och det är naturligtvis bekymmersamt. Biblioteken har många gånger ett större uppdrag, de används inte bara till folkbildning och utlån av böcker utan blir ofta den enda samlingsplatsen att vända sig till när arbetsförmedlingen lagt ner.
I likhet med Erik Vestin tror Annika Wallenskog att biblioteksdöden kommer att fortsätta framöver.
– Det som är ett dilemma nu är att vi går in i en period med brist på pengar, med jättehög inflation och höga energipriser. Och då ökar risken ännu mer att filialer läggs ner, för det kostar ju att ha dem öppna.
Annika Wallenskog på SKR tror att biblioteksdöden kommer att fortsätta.
Magasin K:s granskning visar på stora skillnader när det kommer till hur landets kommuner i dagsläget prioriterar kulturen. Vissa kommuner har kraftigt dragit ner på kulturbudgeten under de senaste tjugo åren medan andra legat mer konstant, även om den övergripande bilden är en nedgång. Att det ser olika ut kan ha flera förklaringar, säger Annika Wallenskog, och tar dålig ekonomi som exempel:
– En kommun kan inte lägga ner skolan eller äldreomsorgen, de verksamheterna är obligatoriska. Men kulturen är frivillig, förutom biblioteken då. Så har kommunen dålig ekonomi är det ofta kulturen som får stryka på foten.
Samtidigt finns det kommuner med hyfsad ekonomi som väljer att lägga pengarna på annat. Precis som att vissa med dålig ekonomi ändå satsar på kulturen. I de fallen har kommunen ofta ett rikt kulturliv sedan länge som man väljer att fortsatt prioritera. Det kan också vara så att kommunen har ett kulturhus, där fastigheten i sig kostar mycket att driva. En annan vanlig bild är en mindre kommun som åker skjuts på en större grannkommun, med Bjurholm och Umeå som tydliga exempel. Det kan också finnas statligt finansierad kultur i grannkommunen, som när Huddinge drar nytta av närheten till Stockholm.
Uppdatering 21 november 2022: RKA som står bakom databasen Kolada har upptäckt att siffrorna i databasen för Gotland inte stämmer. Statistiken för Gotlands kostnad för kulturverksamheten, andel av total driftskostnad, stämmer alltså inte i diagrammet. Kolada har i dagsläget inga korrekta siffror för Gotland.
På frågan om kommunernas kulturverksamhet är underfinansierad svarar både Anna Troberg och Erik Vestin ja. Annika Wallenskog ser biblioteksnedläggningarna som oroande men tycker i övrigt att diskussionen ska handla om vad för kultur kommunen erbjuder, snarare än vad den kostar.
– Man kan lägga jättemycket pengar på kultur men det behöver inte betyda att den är bättre, säger hon.
I Myndigheten för kulturanalys senaste lägesbedömning slås det däremot fast att kulturen generellt sett är underfinansierad. För det första ser myndigheten att resurserna är otillräckliga i relation till de nationella kulturpolitiska målen, för det andra betonar man att många kulturskapare lever under prekära omständigheter i jämförelse med andra grupper.
– Samtidigt är det svårt att peka ut att det just är kommunerna som lägger för lite. Och i det andra fallet står de för en ganska liten del av stödet till kulturskaparna, säger Erik Vestin.
För Anna Troberg står det däremot klart att kommunerna skulle behöva satsa mer på kulturen.
– När pandemin drog i gång blev det tydligt att många verksamheter gått på knäna under en längre tid. Men samtidigt som allt ställdes på sin spets visade pandemin också hur mycket kulturen betyder för människor.
Om kommunerna fortsätter att dra ner på kulturen, vad kan det få för konsekvenser?
– Jag tror att det finns ganska många verksamheter som varit underfinansierade så länge att de nu står på gränsen för om de kan fortsätta.
– Men att de finns, vare sig det är bibliotek, kulturskola eller museer, är det som gör att kommande generationer får upp ögonen för kulturen. Om de inte får det, utarmas den. Därför behövs det en politisk medvetenhet kring hur viktig kulturen är, på alla nivåer, säger Anna Troberg.
Källor: Siffrorna som anger kulturverksamhetens del av driftsbudget för riket kommer från Kolada, en tjänst som finansieras av Svenska staten och Sveriges Kommuner och Regioner. Utifrån underlaget har vi räknat fram förändringen från 2002–2021 på riksplanet och per kommun. Summan i reda pengar är hämtad från Statistiska centralbyråns sammanställning av kommunernas finanser.
