Många jobbar för mycket med förtroendearbetstid

Trots att syftet är gott, med frihet och flexibilitet för individen, är det inte ovanligt att förtroendearbetstid leder till utbrändhet och gratisarbete. Så ska det inte vara, säger DIK:s förbundsjurist Linnea Skagerberg.

Rebecka Gordan

21 september 2022

– Vi arbetsrättsjurister brukar skämtsamt säga att det inte finns någon risk att de med förtroendearbetstid jobbar för lite.

Under sina år som förbundsjurist på DIK har Linnea Skagerberg kommit i kontakt med otaliga medlemmar med förtroendearbetstid som arbetar alldeles för mycket. Så mycket att de inte fått någon tid för återhämtning, vilket strider mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter om att ingen ska behöva bli sjuk på grund av ohälsosam arbetsbelastning.

– Förtroendearbetstiden är lurig. För ansvaret att ha koll på hur många timmar man jobbat ligger på individen. Sitter man då med tighta deadlines och att man kanske hoppar in för en kollega som blivit sjuk, då är det lätt att det springer i väg.

Samtidigt är det just det egna ansvaret som är fördelen, är det tänkt.

– Grundtanken är att man ska ha möjlighet att kombinera arbete och fritid på ett sätt som fungerar för en själv och familjen. Man ska kunna vara med på luciafirandet och äta glass när det är fint väder, säger Linnea Skagerberg.

Hon understryker att den som har förtroendearbetstid i snitt över året ska arbeta ungefär 40 timmar per vecka, eller det antal timmar som kollektivavtalet anger som heltid.

– Säg att man är inom kultursektorn och det är kulturnatt. Man arbetar mer då, och sedan mindre några andra dagar. Men eftersom det sällan är ett nollsummespel får man ofta en veckas extra semester som kompensation.

Det är också vanligt att den som har förtroendearbetstid erbjuds lite högre lön. Men huruvida den extra semesterveckan och lönehöjningen verkligen motsvarar alla timmar man jobbar ligger alltså på arbetstagaren att ha koll på.

Här råder Linnea Skagerberg den som erbjudits en ny tjänst att prata med skyddsombudet eller det lokala facket på arbetsplatsen. På så sätt kan man bilda sig en uppfattning om kompensationen känns rimlig i förhållande till hur mycket man förväntas jobba.

– Det finns arbetsplatser där det fungerar jättebra och där sjuktalen till och med är lägre. Jag skulle säga att i de fallen bygger det på en bra kommunikation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Men används systemet för att arbetsgivaren vill slippa betala övertid, då missbrukas det.

Att det inte skulle finnas någon övre gräns för hur mycket en person med förtroendearbetstid kan jobba är en felaktig uppfattning som Linnea Skagerberg hör både från anställda och arbetsgivare.

– Det är ett missförstånd att det inte finns något tak. Att man förväntas arbeta hur mycket som helst.

Hur mår den anställda då?

– På sikt väldigt dåligt, man arbetar ju för mycket. På de arbetsplatser där systemet inte fungerar bra finns en avsevärt högre risk för utbrändhet och sjukskrivning.

Ett riktigt bra agerande mötte Linnea Skagerberg på en statlig myndighet där arbetsgivaren blev uppriktigt chockad när de förstod hur mycket den anställda jobbade.

– I det fallet var det arbetstagaren som verkligen behövde förstå att cheferna inte hade förväntningar på dygnet-runt-tillgänglighet. Det ledde till att arbetsgivaren gick in och tog bort arbetsuppgifter och förbjöd helgarbete och efter en viss tid på kvällen.

– Sedan har jag fall där vi pratat med arbetsgivare som säger att ”passar det inte finns det fler som vill ha jobbet” och ”dina kollegor klagar ju inte, du får lära dig att vara snabbare”.

Vad säger du om det?

– Det tycker jag är helt fruktansvärt. Vi är alla individer och det ska finnas utrymme för att hinna med sitt arbete på vettig tid. Sedan kan man naturligtvis alltid ha en diskussion om på vilken nivå, och där måste man ha en löpande dialog.

Vad är den vanligaste fallgropen bland de som har förtroendearbetstid?

– Det vi ser oftast är att folk inte förstår att man kan säga nej. Förstås kan man inte arbetsvägra, men man kan säga till sin närmaste chef att nu arbetar jag väldigt för mycket.

Så det är ändå smart att själv hålla koll på sina timmar?

– Man kan absolut föra egna anteckningar. Då har man det svart på vitt. Ser man ett mönster, med ett högt tryck hela tiden där man inte får sin återhämtning, då är det dags att prata med sin chef.

Och om man inte får gehör?

– Då är det läge att kontakta sitt skyddsombud och det lokala facket. Och det går alltid att höra av sig till oss på DIK.