FRÅGA: Många av DIK:s medlemmar anser att den långsiktiga finansieringen av kultursektorn inte fungerar. Vad anser du, vad vill du göra åt saken?
Liberalerna. Christer Nylander, kulturpolitisk talesperson:
”Ja, kortsiktigheten är ett problem. Många delar av kultursektorn har långa ledtider som är svårt att kombinera med ettåriga budgetbeslut. Jag skulle vilja se bredare politiska överenskommelser i kulturpolitiken så att man vet vilka regler som kommer att gälla för en längre period. Jag tror också att fler finansiärer skulle kunna bidra till ökad långsiktighet. Man bör också se över skatteregler för att underlätta långsiktighet. Tyvärr är det svårt att ändra statsbudgeten så att man fattar beslut som är bindande mer än ett år, men ökat politiskt samarbete inom kulturpolitiken kan man åtminstone öka sannolikheten att förutsättningar inte ändras från ett år till ett annat. Ett tydligt exempel är fri entré på statliga museer. Det är orimligt att den policyn förändras varje gång det är maktskifte, har måste vi politiker komma överens om en kompromiss. Och det kan man göra på fler håll för att öka långsiktighet och förutsägbarhet.”
Sverigedemokraterna. Bo Broman, kulturpolitisk talesperson:
”Vi vill framförallt satsa på att göra det enklare för privatpersoner och näringslivet att sponsra och finansiera samtidskulturen. Genomför vi sådana skattelättnader kan vi garantera en mer långsiktig finansering av samtidskulturen.”
Vänsterpartiet. Vasiliki Tsouplaki, kulturpolitisk talesperson:
”Vi ser att många av statens bidrag till kultursektorn har urholkats då de inte justerats på länge för att följa pris- och löneutvecklingen. Vi ser också att många stöd blir ifrågasatta och den administrativa bördan tyngre. Vi har i vår budgetmotion generellt förespråkat höjningar av sådana stöd som halkat efter och försvarat kulturstöden mot angrepp. Vi menar att den offentliga finansieringen av en fri kultur är avgörande och måste vara stabil.”
Moderaterna. Kristina Axén Olin, kulturpolitisk talesperson:
”Moderaterna strävar efter att fler i kulturella näringen ska bli fristående och kunna försörja sig själva. Därför vill vi genomföra en annan skatte- och momspolitik.”
Socialdemokraterna. Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson:
”Den socialdemokratiska regeringen har i ord och handling visat att man står upp för en omfattande finansiering av kultursektorn. Gällande finansiering ser vi främst ett behov av goda arbetsvillkor. Därför utreder vi just nu SGI-frågor, sjukpenningsgrundande inkomst, där bland andra yrkesverksamma kulturarbetares villkor undersöks.”
Centerpartiet. Catarina Deremar, kulturpolitisk talesperson:
”Vi ser också värdet av långsiktighet i finansiering för kulturen. Bland annat ser vi ett värde av att snarare främja den kulturella infrastrukturen än att ge stöd via projektmedel. Vi vill att det ska finnas en fri kultur som till viss del är offentligt finansierad. Samtidigt vill vi stimulera ett oberoende kulturliv även genom andra typer av insatser. Det kan exempelvis handla om saker som att ta bort onödig byråkrati och hinder, samt sänka skatter på kulturområdet. På så sätt ser vi att kulturlivet både kan leva och utvecklas långsiktigt samtidigt som den görs mer oberoende av stat och offentlighet.”
Miljöpartiet. Amanda Lind, kulturpolitisk talesperson:
”Miljöpartiet har arbetat för att stärka finansieringen av kultursamverkansmodellen och vi är glada över att vi under mandatperioden stärkt kultursamverkansmodellen med 250 miljoner kronor permanent. Det är bra att en utredning nu tillsatts om kultursamverkansmodellen där vi förutsätter att finansieringsfrågan kommer att belysas. Att de årliga uppräkningarna från finansiärerna inte täcker de ökade kostnaderna är ett stort problem då effektiviseringar inom kulturverksamheter är små. Här skulle vi gärna se lösningar för en mer långsiktig och trygg finansiering. Fler typer av finansiering vore bra för att göra kultursektorn mindre sårbar. Därför behövs en mångfald av finansieringskällor till kulturen, och är öppna för reformer som kan öka t ex sponsring och andra insatser från näringsliv och privatpersoner. Men vi vill inte att detta sker på bekostnad av en stärkt offentlig finansiering.”
Kristdemokraterna. Roland Utbult, kulturpolitisk talesperson:
”En betydelsefull målsättning med svensk kulturpolitik bör vara att uppmuntra, stödja och underlätta alternativa finansieringsvägar för kultursektorn och för kulturarbetare. Nu behöver nästa steg tas och ytterligare skattemässiga incitament för icke-offentlig finansiering av kultursektorn behöver komma till. Gåvoskatteavdraget, som Kristdemokraterna drev igenom i alliansregeringen, gällde enbart enskilda gåvogivare och enbart till hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Reformen var av mycket stor betydelse för det civila samhället. Dessvärre avvecklades den av den rödgröna regeringen men har glädjande nog återinförts. Sponsring inom kulturen är en viktig framtidsfråga för hela kultursektorn. Regelverken bör ses över för att underlätta och uppmuntra enskilda och företag att bidra finansiellt till kultursektorn.”
Så tycker DIK
Anna Troberg förbundsordförande:
”Bristen på stärkt och långsiktig finansiering av kultursektorn är ett av de största problemen som på olika sätt ställer till det för sektorn och de som arbetar inom den. Kulturen måste uppgraderas på den politiska agendan och inte ständigt betraktas som lite grädde på moset i livet. Kulturen är helt nödvändig och behövs för att vi ska må bra både som individer och demokratiskt samhälle. Vi tror därför att det är viktigt att stärka de ekonomiska grundförutsättningarna i hela kultursektorn, bland annat genom stärkt grundfinansiering inom statens ordinarie bidragsformer.”
