Biblioterapi är en metod där man använder litteratur eller samtal om litteratur för att främja hälsa, välbefinnande eller personlig utveckling.
– Behandlingsformen kommer från USA, men man har använt läsande och litteratur i hälsofrämjande syfte sedan långt före antikens dagar, säger Cecilia Pettersson, som doktorerat i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och har forskat om biblioterapi sedan 2011. Hon har även skrivit en bok i ämnet.
– Under första världskriget gjorde man tydliga iakttagelser av att soldater på militärsjukhus som läste återhämtade sig snabbare än andra soldater. Det var då biblioterapin började formaliseras, få ett namn och bli en konkret behandlingsform.
I Sverige har Göteborg varit lite av en föregångare. Både biblioteken i Majorna/Linnéstaden och i Frölunda har arbetat med biblioterapi i flera år.
– Göteborg har dessutom fått pengar från Kulturrådet för att jobba med biblioterapi bland unga med psykisk ohälsa. Jag ska utbilda bibliotekarierna, säger Cecilia Pettersson.
Projektstödet från Kulturrådet kom förra hösten och är på 1,5 miljoner. Totalt ska ett 20-tal bibliotekarier utbildas. Göteborg har sökt nytt stöd för att kunna fortsätta projektet efter sommaren.
Cecilia Pettersson märker av ett ökat intresse för biblioterapi i Sverige.
–Jag vill inte säga att det är vanligt med biblioterapi, men det är i alla fall mycket vanligare i dag än det var för tio år sedan. Det har verkligen spritt sig över hela landet det senaste årtiondet. Jag har föreläst i bland annat Ängelholm, Lund, Varberg och Stockholm.
”Det finns många studier som visar goda resultat i form av minskning av depressionssymtom, minskad oro, stress och ångest.”
Den senaste forskningen visar att biblioterapi kan vara en hjälp vid flera olika problem.
– Det finns många studier som visar goda resultat i form av minskning av depressionssymtom, minskad oro, stress och ångest, förbättrat självförtroende, känslomässig mognad och förståelse för andra.
I USA är biblioterapeut en skyddad yrkesbeteckning vilket betyder att man måste ha en viss utbildning. Så är det inte Sverige och det finns bara ett fåtal kurser: en på Göteborgs universitet och en på Marie Cederschiöld högskola i Stockholm.
– Man bör inte jobba med biblioterapi om man inte först skaffat sig kunskaper i ämnet. Det finns viktiga etiska aspekter att ha med sig om man ska jobba med människor med psykisk ohälsa, säger Cecilia Pettersson.
Anna Lewin, bibliotekarie på Frölunda bibliotek, har arbetat med biblioterapi i fem-sex år.
– Vi brukar ha en kurs per termin med fem träffar. Vi kallar dem läs och må bra-kurser, säger hon.
Hennes bästa tips för att komma i gång är att få med sig en kollega som samarbetspartner samt att fundera på målgruppen.
– Har man inte ett samarbete med en psykolog ska man kanske inte rikta sig till folk som är djupt deprimerade. Vi har mer vänt oss till personer som är sjukskrivna för utmattningsdepressioner eller går igenom någon livskris.
Det är även bra att ha lett vanliga läsecirklar och ha en god litteraturkännedom.
– Litteraturen man väljer ska helst handla om människans livsvillkor. Kanske om någon som ställs inför ett val, om någon som förändrar sitt liv. I alla fall om någon typ av utveckling, säger Anna Lewin.
Begrepp inom biblioterapi
Biblioterapin skiljer mellan självhjälpsbiblioterapi och kreativ biblioterapi. I självhjälpsvarianten läser man på egen hand självhjälps- och facklitteratur om den sjukdom man har för att fördjupa sina kunskaper och få råd om hur man hanterar den. I kreativ biblioterapi läser man i grupp och använder skönlitteratur för att uppnå bättre hälsa, välbefinnande och personlig utveckling.
Man skiljer också mellan läsbiblioterapi och interaktiv biblioterapi. I läsbiblioterapin läser man på egen hand och har kontakt med en läkare eller terapeut för att stämma av hur det går. Interaktiv biblioterapi liknar mer en vanlig bokcirkel – med den avgörande skillnaden att den har ett uttalat terapeutiskt och hälsofrämjande syfte och att det finns en ansvarig ledare.
