Umeå universitet är det lärosäte med utbildningar inom humaniora som har lägst andel studenter med utländsk bakgrund, 20 procent. Men det är en siffra som ökat stadigt, för tio år sedan låg andelen på 13 procent, vilket då var en av de lägsta i landet.
Bland universitetets 82 program finns bland annat Branschutbildningen för museer och kulturarv, Kulturanalysprogrammet och Programmet för strategisk kommunikation. De hör alla till Institutionen för kultur och medievetenskaper där AnnCristin Winroth även är likavillkorsföreträdare.
Uppdraget, som hon haft sedan 2016 vid sidan om sitt arbete som lektor i etnologi, handlar i stora drag handlar om att undersöka och försöka åtgärda riskerna för diskriminering i den akademiska miljön, vilket inkluderar lärandemiljön såväl som studenternas och samt den anställda personalens arbetsmiljö.
– Ett av universitetets fokus är att undersöka fördelarna med att arbetsmiljöfrågor och frågor om likabehandling ska bakas samman. På humanistisk fakultet har vi satsat på att få studenter att bli delaktiga i likavillkorsarbetet och att de ska få kunskap om den diskrimineringslagstiftning som gäller, säger AnnCristin Winroth.
AnnCristin Winroth är lektor i etnologi och likavillkorsföreträdare på Umeå universitet. Lärosätet har lägst andel studenter med utländsk bakgrund av dem med humaniorautbildningar. Foto: Alice Winroth
När det kommer till frågan om breddad rekrytering tror hon att mer skulle kunna göras, med kontakten med gymnasieskolans studievägledare som en av viktigaste insatserna.
– På våra gymnasiedagar har vi märkt att många studenter uppfattar humaniora som ett intressant men yrkesmässigt vagare ämne. Här kan vi uppnå en stor skillnad om studievägledare vi har haft dialog med innan berättar vad kulturutbildningar kan leda till.
Att hennes institution ännu inte hittat fram till en återkommande struktur för kontakten med studievägledare med ser hon som en brist. Kanske finns det digitala lösningar, tänker hon.
Det faktum att Umeå universitet de senaste tio åren ändå fått ett studentunderlag som bättre speglar befolkningen tror AnnCristin Winroth kan ha att göra med att lärare och informatörer arbetat med att utveckla och marknadsföra programinriktningarna.
– Generellt så ser vi att många studenter gärna går programutbildningar, och här har vi på humanistiska fakulteten delvis reviderat vårt utbud efter efterfrågan med fler kandidatprogram med tydligare arbetslivsanknytning.
Olika former av marknadsföring och satsningen på videos på hemsidan där före detta studenter fått berätta om sin fortsatta karriär har troligen också bidragit till att göra humaniora till ett distinktare yrkesval, tror AnnCristin Winroth.
Men även om söktrycket är högt till den humanistiska fakultetens journalist- och litteraturvetarprogram med inriktning mot kreativt skrivande är det ibland svårare med intaget av studenter till enstaka kurser och andra program, som Kulturanalysprogrammet och Branschutbildningen för museer och kulturarv, där hon själv undervisat.
– Det är alltid en trögare process inom vissa yrken som inte upplevs som så attraktiva eller så säkra. Inom museibranschen är det inte alla som får fasta tjänster direkt, och vi pratar mycket med studenterna om att man kanske får förvänta sig att det är som projektanställd man kommer in i yrket.
AnnCristin Winroth säger att normkritik och mångfaldsfrågor numera är en självklar och integrerad del i institutionens utbildningar. Att hennes universitet är det lärosäte med humaniorautbildningar med sämst mångfald i landet kände hon däremot inte till och hon anser att det skulle behövas ta nya tag kring den breddade rekryteringen.
Varför behövs det?
– En social och kulturell breddning är alltid bra, det gäller på arbetsplatser och inom sektorer. Det är bra att vi lärare tränas i att förklara vad humaniora är och varför det är nyttigt för alla, både för blivande studenter och den bredare allmänheten.
Så många har utländsk bakgrund på lärosätena
Försvarshögskolan 10 procent
Beckmans designhögskola 12 procent
Handelshögskolan i Stockholm 12 procent
Konstfack 13 procent
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 13 procent
Kungl. Konsthögskolan 14 procent
Sveriges lantbruksuniversitet 14 procent
Dans- och cirkushögskolan 14 procent
Stockholms konstnärliga högskola 18 procent
Umeå universitet 20 procent
Mittuniversitetet 20 procent
Chalmers tekniska högskola 20 procent
Linnéuniversitetet 21 procent
Luleå tekniska högskola 21 procent
Högskolan i Kristianstad 21 procent
Lunds universitet 22 procent
Högskolan i Halmstad 22 procent
Stiftelsen högskolan i Jönköping 23 procent
Karlstads universitet 24 procent
Linköpings universitet 24 procent
Göteborgs universitet 25 procent
Högskolan i Borås 23 procent
Högskolan i Skövde 25 procent
Örebro universitetet 23 procent
Uppsala universitet 24 procent
Stockholms universitet 26 procent
Mälardalens högskola 27 procent
Högskolan i Väst 28 procent
Högskolan i Dalarna 29 procent
Malmö universitet 32 procent
Södertörns högskola 35 procent
Karolinska institutet 38 procent
Andel av högskolenybörjare under 65 år med utländsk bakgrund, läsåret 2020/21. Universitet och högskolor. Inresande studenter oräknade. Statistik från SCB/UKÄ.
